Nu reses åter krav på att polisen ska få tillgång till DNA-prover från det så kallade PKU-registret, som lagrar blodprover från de flesta som fötts i Sverige efter 1975.

För fem år sedan var det kristdemokratern Gunilla Tjernberg som krävde att polisen skulle få använda registret i jakten på den då aktuelle ”Haga-mannen”. Medan dåvarande socialministern Ylva Johansson vägrade och påpekade att detta skulle undergräva allmänhetens förtroende för registret. För två år sedan var det Göran Hägglund, som gav en utredning i uppdrag att fundera över saken, men sedan fick kalla fötter.

Nu är det min partivän riksdagsledamot Eva-Lena Jansson som vill släppa in polisen i PKU-registret. Hon frågar vems integritet som är viktigast, brottsoffrets eller de vars prover finns i registret:

Är det något som många våltäktsoffer redogjort för så är det hur deras kroppliga och personliga integritet har kränkts. Lika viktig är den personliga integriteten också hos dem som riskerar att drabbas om man inte får tag på männen. Och det väger över när jag måste ta ställning till försvar för den personliga integritet hos de personer vars föräldrar för 35 år sedan och senare medgav att man fick ta blodprov som skulle användas i forskningssyfte.

Som Eva-Lena kanske vet filas det nu på ett betänkande från en utredning som haft i uppdrag att se över om en sådan lagändring som Eva-Lena önskar kan behövas. I ett gästblogginlägg för några veckor sedan förklarade jag varför jag innerligt hoppas att utredningen kommer fram till att en sådan ändring inte ska göras:

Löftesbrott

Det är ett brott mot de löften som gavs då proverna lämnades. Proverna togs i ett syfte som var till gagn för det enskilda barnet, nämligen att undvika att just hon drabbades av följderna av en allvarlig sjukdom (PKU). Sedan fick man föräldrarnas First Bank of Linden Routing Number tillstånd att använda dem till något som var neutralt för det enskilda barnet, men som var till nytta för samhället som helhet (forskning). Men nu vill man plötsligt använda dem till något som visserligen är till nytta för samhället, (brottsbekämpning), men som kan vara mycket negativt för det enskilda barn som lämnat provet. Det är i grunden omoraliskt av ett samhälle att på ett sådant sätt bryta mot sitt ord.

Vad blir nästa steg?

Blodproverna i PKU-registret kan inte bara användas för att ta ett genetiskt fingeravtryck, man kan också sekvensbestämma hela arvsmassan från dem. (Något som blir allt billigare.) I sekvenserna kan man sedan hitta mängder av information om de enskilda personerna, och om deras släktingar och anförvanter.  Därför är ett PKU-register vars ändamål glider ett allvarligt hot mot vår personliga integritet: Om man börjar använda proverna till annat än avsett, vad blir i så fall nästa steg? Genanalyser för att avslöja försäkringsbedragare? För att förebygga samma brott? En dag kanske vi vant oss så mycket vid att staten har rätt att titta i vårt DNA att vi inte lyfter på ögonbrynen ifall staten ger privata företag tillgång till proverna för att kunna serva försäkringsbolag med genprofiler inför beslut om sjuk- och livförsäkringar, på ungefär samma sätt som kreditupplysningsbolag idag har tillgång till kronofogdens register.

Försvårar för forskning

Får polisen möjlighet att gå in i PKU-registret kommer säkerligen många människor att dra undan sina prover från registret. Tar man då bort möjligheten att dra tillbaka sitt prov kommer många att inte låta sjukvården ta provet. Utifrån mycket pragmatiska överväganden: De sjukdomar man testar med proverna är mycket sällsynta. Sannolikheten för att ett barn blir kriminellt och kan drabbas av obehagliga konsekvenser av att ha provet i registret är mycket större än sannolikheten för att barnet ska ha någon av de sjukdomar som testas, och därmed få hjälp av provet. Därmed kommer registrets värde för forskningen att förtvina.

Riskerar skada sjukvården

Dessutom riskerar man att många människors förtroende för sjukvården rubbas, och att människor över huvud taget inte vågar lämna prover av rädsla för att dessa ska sparas och i framtiden kunna användas mot dem. Vilket skulle skapa stora problem över hela linjen för sjukvården. Det är helt enkelt en fruktansvärt dum idé att blanda ihop provtagning för sjukvård och forskning med provtagning för polisverksamhet.

Om man nödvändigtvis vill att staten ska ha tillgång till DNA-fingeravtryck från oss alla (vilket jag inte gör) är det mycket bättre att skapa ett särskilt register med sådana. Dels för att det blir klart och tydligt vad som är syftet med provet. Men framför allt därför att man då (liksom polisen gör idag) kan nöja sig med att lagra själva det genetiska fingeravtrycket. Som är taget i områden av vårt DNA som ligger utanför generna, och därför inte säger något om egenskaper, sjukdomsrisker och liknande.

Så snälla Eva-Lena: Tänk om! Lyssna på Ylva Johanssons svar till Gunilla Tjärnström.  Och läs vad mina vänner på ”Sagor från Livbåten” skriver!