Patentbråk hotar medicinsk forskning

I senaste numret av Nature Biotechnology kan man läsa (tyvärr inte open access) att en rad tvister om genpatent är på väg att lägga krokben för ett stort amerikanskt icke-kommersiellt forskningsinstitut, som försöker förse forskarvärlden med en panel av hela 5000 olika stammar av genmodifierade möss, som Swift Code Abrar Futures SDN BHD förlorat olika gener, och kan användas för att studera vad dessa gener har för roll och funktion i kroppen.

En kort bakgrund: Mer än 95% av människans gener finns också hos möss. Så länge vi studerar kroppens mer grundläggande funktioner kan man därför få veta en hel del om hur människan funkar genom att titta på möss.  En viktig metod i det arbetet är att slå ut olika gener som beskriver de proteiner man är intresserad av, och se om mössen får några problem, och vilka de är.


Detta arbete är dock tekniskt besvärligt, och lämpar sig mycket väl för att skalas upp. Det icke vinstdrivande Jackson Laboratory i Maine, USA, har därför tagit på sig uppgiften att för de 5000 gener som antas vara intressantast för medicinsk forskning skapa varsin stam av genmodifierade möss, där genen ifråga är utslagen. Som forskare världen över sedan kan beställa till självkostnadspris.

För två år sedan stämdes dock detta institut av ett annat icke-kommersiellt institut, CIEA i Japan. För att Jackson Laboratory distribuerat en slags mer komplicerad musstam, som bägge instituten utvecklat parallellt med varandra under 1990-talet. Men bara CIEA tagit patent på. Den skapades genom att två inavlade musstammar med naturligt uppkomna mutationer först korsades med varandra, och sedan med en stam genmodifierade möss. Därigenom fick man möss med tre olika mutationer som slog ut olika system immunförsvaret behöver. Dessa möss kan inte skilja främmande och kroppsegna ämnen och används därför till att testa ifall olika typer av transplanterade och modifierade mänskliga celler fungerar inne i en kropp.

Efter långa, komplicerade och kostsamma förhandlingar beslöt domstolen i juni i år att Jackson-laboratoriet inte hade inkräktat på det japanska institutets patent. Bland annat med hänvisning till att de musstammar de två instituten utgått från hade separerats från varandra så många generationer tillbaka i tiden att de definitionsmässigt måste anses vara olika musstammar. Varvid det de två instituten definitionsmässigt använt olika sätt att skapa sina immunförsvarslösa möss.

Ny stämning: Men redan innan det beslutet riktades en ny stämning mot institutet. I februari stämde ett företag som kallar sig Alzheimer’s Institute of America Jackson-laboratoriet. För att laboratoriet tillhandahåller 22 olika musstammar, som alla bland annat har en mutation med svenskt ursprung som ger ökad risk för Alzheimers sjukdom, en mutation som företaget anser sig ha patent på. När jag idag provade att googla detta företag dök i stort sett bara artiklar upp om olika patentbråk. Och inga artiklar om spännande vetenskapliga upptäckter, nya behandlingar eller tänkbara nya läkemedel.

Representanter från Jackson-laboratoriet säger att advokatkostnaderna för dessa konflikter suger ordentligt av de pengar, som annars skulle kunnat användas till att få fram fler musstammar, och till egen forskning. Med Nature Biotechnologys ord:

Despite the high costs of the two lawsuits, Einhorn says Jackson won’t alter its mission of making laboratory mice accessible. But he notes that if the suing trend continues, “the most obvious way to recoup the costs is to charge more for mice.” He adds: “That falls on the backs of scientists who do the research.”

Det finns en enkel lösning på dessa problem. Den har redan föreslagits av en rådgivande kommitté till USAs regering (se här): Patent på gener ska varken kunna hindra grundläggande medicinsk forskning eller tester i hälso- och sjukvården. Däremot ska de skydda användning informationen i genen för att tillverka det protein den beskriver, och som  plattform för produktutveckling.

För dem som tycker att patent på gener i princip är fel, eller att all immaterialrätt är fel, är naturligtvis dessa förslag ganska futtiga. Men det finns många och goda skäl till att acceptera patent på (rättelse kl 19.40:  som innefattar) gener. Bara man kan få bort de avarter, som dessa händelser är ett av många exempel på. Patentens räckvidd bör därför begränsas, och man bör hålla hårt på kraven på uppfinningshöjd och användbarhet. Så vi inte åter hamnar i en situation, där någon (som Craig Venter under 1990-talet) försöker ta patent på alla DNA-sekvenser han kommer över utan att ha en aning om vare sig vad de gör eller vad de skulle kunna användas till.

Alzheimer’s Institute of America

av Henrik Brändén

Bokmärke för permalänk.

Både trackbacks och kommentarer stängda

3 Kommentarer

  1. Toledomahn
    Skrivet september 6, 2010 klockan 6:09 e m | Permalink

    Dom som försöker ta patent på gener borde nog själva behöva få lite genterapi!

    Gener är ingen uppfinning och heller ingen ide´ som nån uppfunnit eller konnit på!

  2. Mrhama
    Skrivet september 7, 2010 klockan 5:50 f m | Permalink

    Gener ska klassas likadant som datorkod IMHO. Anledningen till patetbråk är att byråkratin tar så pass lång tid från skapadet av en medicin till den blir godkänd att det bara blir löjligt. Det sägs vara till för patientsäkerheten, men varje år en medicin fördröjs dör enorma mängder patienter eller måste opereras då mediciner inte finns tillgängliga. Att banta eller ta bort läkemedelsverk på nationell och Eu-nivå gör det möjligt att förkorta bryråkratitiderna så att patenten kan harmoniseras med vanliga patent.

    Det är inte företagen som är onda i sammanhanget, det är staten, vars lösningar bara förvärrar och regleringar som bara förlänger hanledningstiderna utan egentlig nytta. Jag kan rekommendera http://www.youtube.com/watch?v=Nt0tKl0J-S4 för att få den historiska bakgrunden till mina påståenden.

    Det är regleringarna som skapat patentkostnader på flera miljarder fördelat på handlingstider uppemot 15år som därmed slår ut små konkurrenter och därmed bildas den sönderreglerade och oligiopoliska marknaden vi befinner oss i.

  3. Henrik
    Skrivet september 7, 2010 klockan 9:10 f m | Permalink

    Toledomahn: Jag uttryckte mig slarvigt, gener i sig kan naturligtvis inte patenteras, men informationen i en gen kan vara en del av en patenterar uppfinning, av t ex ett sätt att testa en gen eller tillverka det protein genen beskriver. Förutsatt att denna uppfinning är användbar och inte är uppenbar, och därvidlag kan stark kritik riktas mot hur patentverk under många år haft synnerligen låga krav på både användbarhet och uppfinningshöjd. Återkommer om ngra veckor med en mer genomarbetad presentation av mina åsikter om patent på gener.

    Mrhama: Det som tar tid och är dyrt när man utvecklar läkemedel är: (1) Av tusen bra idéer man kommer fram till efter otaliga manårs forskning är det bara enstaka som visar sig bli fungerande, säkra läkemedel. Läkemedelsföretagen måste därför forska längs en lång rad olika uppslag för att få fram några enstaka nya läkemedel, och denna forskning måste på något sätt finansieras. Idag sker detta genom att patentsystemet gör det möjligt för företagen att under ett begränsat antal år ta ut priser många gånger högre än själva produktionskostnaderna för de läkemedel som i slutänden kommer fram. (2) När man väl fått en idé måste man börja med att testa i stora djurförsök om den verkligen fungerar inne i en kropp och inte bara i ett provrör, och sedan i flera steg på människor för att se om det funkar även hos oss, vilken dosering man i så fall ska ha, att det inte finns alltför otrevliga biverkningar etc etc. Det är dessa sista tester läkemedelsverken ska utvärdera, och den tid och kostnad dessa tar är priset vi får betala för att inte hela världens befolkning används som försökskaniner för tusentals olika oprövade läkemedel.
    Mer om detta kan man läsa på¨http://henrikbranden.se/svara-fragor/patent-pa-gener/ och http://genteknik.sandboxen.net/regler/41-annat/113-test-av-laekemedel.html

En trackback

  • Av Patentbråk hotar medicinsk forskning | Henrik B den november 4, 2012 kl 1:56 f m

    [...] Ett exempel bland många på hur aggressivt hävdande av patent lägger krokben för insatser som är till nytta för hela forskarvärlden. Publicerat på min molekylärbiologiska blogg. Läs inlägget här! [...]