En av de grundläggande anledningarna till att jag skrev ”Själens biologi och vår fria vilja” var att jag hoppades kunna något bidra till att överbrygga den klyfta som länge funnits mellan naturvetare/medicinare och andra intresserade av kultur- och samhällsfrågor. Genom att belysa biologin egentligen har att säga kring grundläggande frågor som arv/miljö, kropp/själ, förnuft/känsla, fri vilja, medvetande, sexualitet och könsuppfattning. Flera av de frågorna har dock dragits in i en politisk virvelstorm, och jag har haft lite ont i magen över att placeras in ett fack, där min ambition varit att visa på komplexitet och bygga broar.

Därför har många av de reaktioner som kommit på boken glatt mig mycket.

Från både ärkehumanistiska och naturvetenskapliga vänner har jag fått höra att boken fått den finaste placering jag kan tänka mig, den enda plats i bostaden där människor idag sitter ostört och läser – toaletten. Hos en av de vännerna såg jag den hade hamnat i så fint sällskap som ovanpå Purres legendariska ”Stilblommor och grodor”. Från en psykologilärare hör jag hur han och hustrun läser i den för varandra innan de ska somna. Musikvetaren och vännen Sofia Lilly Jönsson skriver på sin blogg ”Även om boken handlar om hjärnan … vill jag ändå kalla den för en humanistisk bok. Den drivs av en medkänsla till människan som en varelse som måste tolkas inom sitt sociala sammanhang och till vår dumma, smarta hjärna.”

Oron för att boken skulle plockas upp av ena sidan i vår polariserade samtidsdebatt och användas som slagträ mot den andra kom på skam. De arbetarrörelsen närstående Arena Debatt och tidningen Vi har publicerat utdrag, de liberalkonservativa tidskrifterna Axess och Kvartal har liksom ABFs Fönstret tagit in essäer jag skrivit baserade på teman ur boken. Den har fått goda vitsord från såväl Timbros Smedjan som de gamla r-arnas Proletären Proletären. Och dessutom några uppskattande ord i Equmeniakyrkans Sändaren (bara på papper).

Eftersom boken både är informationstät och mångsidig (i både mycket bokstavlig och bildlig bemärkelse) tycks den inte ha varit något folk sträckläst så fort den kom ut, utan sparat till semesterhängmattan. Från de rapporter som nått mig från läsare via Facebook från sådana har den tilltalat både naturvetare och humanister, vänstervänner och sådana som kallar sig liberalkonservativa. (Några exempel nedan)

Att döma av att boken under sommaren åkt in och ut på ”Boktoppens” 20-i-topplista över mest sålda böcker i landet, och att min förläggare blev tvungen att beställa ett nytryck mitt under sommaren, tycks inte bara de närmast sörjande vännerna ha köpt boken och läst. Den har tagits in av de oberoende bokhandlarna i Uppsala, och till och med Akademibokhandeln har på flera håll i landet tagit in den, för dem som vill köpa sina böcker i affär och inte på nätet. Så glad blev jag över att se den i hedrande sällskap framme på ett bord i Uppsala bokhandel, att jag fotograferade den, och låter det fotot pryda den här postningen

Mitt tips till läsning i hängmattan i år är dessa två böcker som jag rekommenderar som ”companion pieces”, dvs de läses…

Publicerat av Carl Lindstrand Måndag 27 juli 2020

 

Färdig med denna nu. Faktiskt helt lysande bok. Jag rekommenderar den varmt. Dels gillar jag ämnena den tar upp, dels är…

Publicerat av Terje Larsson Söndag 26 juli 2020

 

Jag hade tänkt skriva några väl valda ord om Henrik Brändéns bok Själens biologi och vår fria vilja.Men varför…

Publicerat av Anita Lindblad Söndag 12 juli 2020