Föreläsare

Föreläsningar jag kan hålla

Jag har hållit över hundra fortbildningsdagar för lärare, och föreläst för elever och många andra grupper intresserade. Här finns några paket med teman, som jag kan föreläsa och fortbilda om.  Naturligtvis kan jag också hålla enstaka föreläsningar, och kombinera olika teman.

Arv och miljö

Modern molekylär- och neurobiologi tar oss allt längre mot att förstå hur det går till på cellers och molekylers nivå när miljön påverkar hur våra gener ska användas. Därmed löses gamla motsättningar upp om arv kontra miljö, medfött kontra förvärvat, naturligt kontra socialt konstruerat.

Hur barndomstrauman märker in våra gener: Freuds och Mendels teorier möts nu i en spännande forskning som visar hur trauman i barndomen påverkar gener i hjärnan för lång tid framåt, som påverkar både stressrelering och förmåga att lära sig saker som vuxen.

Könsuppfattning och sexualitet: Hur inte bara könsorgan utan också hjärnan präglas av könshormoner under fosterutveckling. Längs glidande skalor och i flera olika dimensioner. Hur det sedan påverkar könsuppfattning och sexualitet, och hur de bägge formas i en interaktion mellan medfödda präglingar och den miljö man sedan möter.

Empati och moral: Spegelneuron och neurobiologiska mekanismer bakom empati. Konformism. Medfödda moraliska intuitioner och kulturella variationer. Samarbete och altruism.

Arv och miljö kring musikalitet, aggressivitet och IQ-tester: Vad vi idag vet om hur miljö och arv samverkar kring tre omdiskuterade mänskliga egenskaper.  Om tvillingstudier och annan forskning. Om principen bakom tvillingstudier och deras begränsningar. Och om ”den saknade ärftligheten”, den stora klyfta mellan den roll tvilingstudier tillskriver arv, och den förklaringskraft som finns hos de genvarianter man hittills isentifierat som påverkar olika egenskaper.

Kan man träna hjärnan genom att musicera, sporta och spela datorspel? Hur den mänskliga hjärnan kan tränas av att vi är aktiva, och hur olika typer av aktiviteter visat sig träna och stärka hjärnan.

Modern hjärnforskning

Ett antal spännande frågeställningar som modern neurobiologisk forskning kastat en hel del ljus över:

Förälskelse, kärlek och åtrå: Vad som sker rent neurobiologiskt  när vi får starka känslor för varandra. Varför dessa känslor finns rent evolutionsbiologiskt. Och vad som påverkar människans partnerval.

Har djuren känslor? eller Förnuft och känsla?  Vad är egentligen känslor och emotioner rent biologiskt? Hur går de till? finns de hos djur? Och hur samverkar de med vårt förnuft? Vi kommer att få veta varför Sapfos berömda fragment 31 berör lyssnaren så starkt. Och att vi inte kan fatta några förnuftiga beslut utan våra känslor.

Tänkande, intuition och kreativitet: Viktiga skillnader mellan en hjärna och en dator. Tänkandets olösta problem. Intuition – när man inte är medveten om tänkandet. Kreativitet – när uppkom den och var sitter den? Och: finns någon koppling mellan kreativitet och galenskap?

Vad är medvetande? Frågan om medvetandet kallas ibland ”den svåra frågan” i neurobiologi. Men i mina ögon har man kommit rätt långt på vägen att besvara den. Hur kommer det sig att vi upplever som en film spelas upp av sinnesintryck och tankar? Hur bestäms vad som ingår i filmen? Varför upplever vi att alla de lösryckta saker som spelas upp hänger ihop? Varifrån kan en ”jag”-upplevelse komma? Och kan man tänka sig artificiellt medvetande.

Fri vilja: Vad har neurobiologin att säga om frågan om fri vilja.

Modern biologi möter humaniora

Några exempel på att modern biologisk forskning belyser frågor långt utanför klassisk naturvetenskap:

Freud idag: Yttre händelser i livet kan programmera om hur vi använder våra gener. Barndomstraumans påverkan på vuxenlivet förklarade? (1 timme)

Arv och miljö: Den nya biologins människosyn. Hur det går till när miljön styr användningen av våra gener. (1 – 3 timmar)

Gen-arkeologi: Var uppstod den första moderna människan? Har vi neandertalare bland våra förfäder? Varifrån kom egentligen isländarna? (1- 2 timmar)

Vita, gula och röda: Varför överlevde folken och kulturerna i Asien mötet med europeer, men inte samhällena i Amerika och Australien? Ett svar kan hittas i infektionssjukdomarnas beteende. (1,5 timmar)

Kolerans idéhistoria: Hur forskning om kolera vände upp och ned på människans föreställningar om vad som orsakar sjukdomar, och fick städerna att bygga VA-system istället för esplanader. (1 timme)

Genteknikens svåra frågor

Gentekniken reser svåra etiska och samhälleliga frågor. För icke-biologer börjar jag med en halvtimme om vad en gen egentligen är.

Välja/designa barn: Man kan redan välja bort foster eller embryon med oönskade gener. Och i framtiden kanske vi också kan föra in nya gener. (1 – 1,5 timmar)

Genetisk integritet: Genanalyser kan hjälpa att förebygga sjukdomar och välja medicin. Men vem ska få se resultaten av testerna? (1- 1,5 timmar)

Genmodifiering: Hur och varför man genmodifierar bakterier, växter och djur. Tillämpningar, risker och invändningar. Är genmodifierad mat farlig att äta? Hotar GMO ekosystemen? (1-4 timmar)

DNA-register: DNA-fingeravtryck och register. Från vem ska de få tas och lagras? (1 timme)

Genpatent: Rätt eller fel? Hur fungerar det? (1 timme)

Varför blir man sjuk?

Vad händer på cellers och molekylers nivå i kroppen vid olika sjukdomar?

Infektioner och försvar: Genom att beskriva en handfull infektioner tecknas en helhetsbild av kroppens försvar: infekterat sår, urinvägsinfektion, pest, kolera, herpes, influensa och snäckfeber. (2-3 timmar)

AIDS: Hur HIV ger upphov till AIDS. Hur bromsmediciner fungerar. Varför det är så svårt att skapa fungerande vacciner. (1 timme)

Allergier: Vad som sker vid klassisk allergi och metallallergi. Vad man vet och inte vet om deras orsaker. (1- 2 timmar)

Cancer: Hur våra celler styr sin celldelning, och olika mutationer kan leda till att cellerna förlorar kontrollen över denna. Andra mutationer inblandade i cancer. (1 – 2 timmar)

Hjärtinfarkt och slaganfall beror varken på kalk- eller fettklumpar, utan på inflammationer i blodådrors väggar. (1 timme)

Demens och galna kor: Alzheimer och galna kosjukan beror på att proteiner vecklar sig fel. (1 timme).

Influensa: Säsongsinfluensa, fågelinfluelnsa, svininfluensa, Spanska sjukan: Varför förändrar den sig? Varför kan den bli mycket farligare än förut? (1-2 timmar)

Antibiotikaresistens: Storskaligt sekvensbestämmande har visat visar hur resistens uppkommer, utvecklas och sprids. (1 timme)

 

Vad genomforskningen lärt oss

Aderton år efter sekvenseringen av det humana genomet ställer vi frågan: Vad har genomforskningen lärt oss?

Genbegreppet skakat: Kataloger över alla proteiner, gener och RNA-molekyler hjälper forskare studera helheter. Men gränserna mellan generna är otydliga, somliga gener beskriver inte proteiner och de flesta beskriver många olika proteiner på en gång. (1-2 timmar)

Evolution: Skillnader mellan sekvensen hos olika arter och individer visar vilka gener som bevarats under evolutionen, vilka förändringar som tagits till vara och vilka slags händelser, som skapat den variation det naturliga urvalet arbetar med. (1-2 timmar)

Sjukdomar: Gener hos människor som påverkar risken för olika sjukdomar ger nya idéer om behandlingar och läkemedel. Sekvenserade bakterier lär oss hur sjukdomsframkallande egenskaper och antibiotikaresistens uppkommer och sprids. (1 – 2 timmar)

Industriprocesser: Sekvenserandet har gett mängder med gener för proteiner (enzymer) som kan vara användbara i olika industrier. (30 min – 1 timme)

 

Ladda ner listan

Vill ni skriva ut listan med föreläsningar och fortbildningar? Ladda ner en pdf här!

En kommentar

  1. lucas
    Skrivet november 15, 2012 klockan 2:32 e m | Permalink

    Hej! Läser en kurs i cellbiologi just nu och din bok är bara guld värd alltså!! Min föreläsare borde ha utgått från din bok!