Föreläsare

Föreläsningar jag kan hålla

Jag har hållit över hundra fortbildningsdagar för lärare, och föreläst för elever och många andra grupper intresserade. Här finns några paket med teman, som jag kan föreläsa och fortbilda om.  Naturligtvis kan jag också hålla enstaka föreläsningar, och kombinera olika teman.

Modern biologi möter humaniora

Några exempel på att modern biologisk forskning belyser frågor långt utanför klassisk naturvetenskap:
Freud idag: Yttre händelser i livet kan programmera om hur vi använder våra gener. Barndomstraumans påverkan på vuxenlivet förklarade? (1 timme)
Arv och miljö: Den nya biologins människosyn. Hur det går till när miljön styr användningen av våra gener. (1 – 3 timmar)
Gen-arkeologi: Var uppstod den första moderna människan? Har vi neandertalare bland våra förfäder? Varifrån kom egentligen isländarna? (1- 2 timmar)
Vita, gula och röda: Varför överlevde folken och kulturerna i Asien mötet med europeer, men inte samhällena i Amerika och Australien? Ett svar kan hittas i infektionssjukdomarnas beteende. (1,5 timmar)
Kolerans idéhistoria: Hur forskning om kolera vände upp och ned på människans föreställningar om vad som orsakar sjukdomar, och fick städerna att bygga VA-system istället för esplanader. (1 timme)

Genteknikens svåra frågor

Gentekniken reser svåra etiska och samhälleliga frågor. För icke-biologer börjar jag med en halvtimme om vad en gen egentligen är.
Välja/designa barn: Man kan redan välja bort foster eller embryon med oönskade gener. Och i framtiden kanske vi också kan föra in nya gener. (1 – 1,5 timmar)
Genetisk integritet: Genanalyser kan hjälpa att förebygga sjukdomar och välja medicin. Men vem ska få se resultaten av testerna? (1- 1,5 timmar)
Genmodifiering: Hur och varför man genmodifierar bakterier, växter och djur. Tillämpningar, risker och invändningar. Är genmodifierad mat farlig att äta? Hotar GMO ekosystemen? (1-4 timmar)
DNA-register: DNA-fingeravtryck och register. Från vem ska de få tas och lagras? (1 timme)
Genpatent: Rätt eller fel? Hur fungerar det? (1 timme)

Varför blir man sjuk?

Vad händer på cellers och molekylers nivå i kroppen vid olika sjukdomar?
Infektioner och försvar: Genom att beskriva en handfull infektioner tecknas en helhetsbild av kroppens försvar: infekterat sår, urinvägsinfektion, pest, kolera, herpes, influensa och snäckfeber. (2-3 timmar)
AIDS: Hur HIV ger upphov till AIDS. Hur bromsmediciner fungerar. Varför det är så svårt att skapa fungerande vacciner. (1 timme)
Allergier: Vad som sker vid klassisk allergi och metallallergi. Vad man vet och inte vet om deras orsaker. (1- 2 timmar)
Cancer: Hur våra celler styr sin celldelning, och olika mutationer kan leda till att cellerna förlorar kontrollen över denna. Andra mutationer inblandade i cancer. (1 – 2 timmar)
Hjärtinfarkt och slaganfall beror varken på kalk- eller fettklumpar, utan på inflammationer i blodådrors väggar. (1 timme)
Demens och galna kor: Alzheimer och galna kosjukan beror på att proteiner vecklar sig fel. (1 timme).

Infektioner i tiden

Infektioner har åter blivit sjukdomar som vi fruktar och bryr oss om:
Influensa: Säsongsinfluensa, fågelinfluelnsa, svininfluensa, Spanska sjukan: Varför förändrar den sig? Varför kan den bli mycket farligare än förut? (1-2 timmar)
Antibiotikaresistens: Storskaligt sekvensbestämmande har visat visar hur resistens uppkommer, utvecklas och sprids. (1 timme)
HIV och TBC: Dödar tillsammans miljontals människor varje år. Varför och hur? (1-2 timmar)

Nya svar på gamla frågor

Modern molekylärbiologi kastar nytt ljus över klassiska frågor i biologi och fysiologi.
Differentiering: Hur ett befruktat ägg kan utvecklas till hundratals olika celltyper. En enda mutation kan få ben att växa ut på antennernas plats hos bananflúga. (1,5 timmar)
Minne: Vad som händer inne i nervcellerna när ett minne etablerats. Bananflugor som genmodifierats till att få fotografiskt minne. (1 timme)
Grön biologi: Genanalyser avslöjar otrogna flugsnappare och ändrar dispositionen i fågelböcker. Studera ekosystem med sekvensbestämning. Gentekniska artbestämmare i en mobiltelefons storlek. (1-2 timmar)
Evolution: Hur genetisk variation uppkommer. Skillnader mellan individers och arters genom. (1 – 2 timmar)

Bioinformatik

Lär dig surfa i människans genom, vrida på proteinstrukturer och bygga släktträd på nätet. Hitta vetenskapliga artiklar och botanisera i databaser över olika geners funktioner.
Grunderna: Hitta i dataaser och använda program på nätet. Vi går gemensamt genom de viktigaste resurserna i en takt så att alla kan hänga med. (1,5 – 3 timmar)
Elevövningar: Vi kan sedan fortsätta att arbeta med olika övningar för gymnasieelever. (1,5 – 4 timmar)

Vad genomforskningen lärt oss

Tio år efter sekvenseringen av det humana genomet ställer vi frågan: Vad har genomforskningen lärt oss?
Genbegreppet skakat: Kataloger över alla proteiner, gener och RNA-molekyler hjälper forskare studera helheter. Men gränserna mellan generna är otydliga, somliga gener beskriver inte proteiner och de flesta beskriver många olika proteiner på en gång. (1-2 timmar)
Evolution:
Skillnader mellan sekvensen hos olika arter och individer visar vilka gener som bevarats under evolutionen, vilka förändringar som tagits till vara och vilka slags händelser, som skapat den variation det naturliga urvalet arbetar med. (1-2 timmar)
Sjukdomar:
Gener hos människor som påverkar risken för olika sjukdomar ger nya idéer om behandlingar och läkemedel. Sekvenserade bakterier lär oss hur sjukdomsframkallande egenskaper och antibiotikaresistens uppkommer och sprids. (1 – 2 timmar)
Industriprocesser:
Sekvenserandet har gett mängder med gener för proteiner (enzymer) som kan vara användbara i olika industrier. (30 min – 1 timme)

Hur genteknik går till

Hur går egentligen allt detta till? Hur gör man?
Grunderna:
Klippa, klistra och mångfaldiga DNA. Sekvensbestämma DNA-bitar och hela arvsmassor. Hitta en viss gen. (1-2 timmar)
Genanalyser:
Hur testas en gen? Hur tas ett genetiskt fingeravtryck? Hur analyserar man i ett handgrepp användningen av tusentals gener? (1-2 timmar)
Genmodifiering:
Hur man stoppar in gener i bakterier, växter och djur. Hur man stänger av gener. Hur man förbättrar och effektiviserar gener. Hur man designar helt nya system i levande organismer. (1-2 timmar)
I forskning:
Hur forskare använder gener för att studera olika biologiska system. Både med ”klassiska” metoder, som studerar en gen eller ett protein i taget. Och med ”functional genomics”, där man studerar massor av gener och proteiner på en gång. (1-3 timmar)

Ladda ner listan

Vill ni skriva ut listan med föreläsningar och fortbildningar? Ladda ner en pdf här!

En kommentar

  1. lucas
    Skrivet november 15, 2012 klockan 2:32 e m | Permalink

    Hej! Läser en kurs i cellbiologi just nu och din bok är bara guld värd alltså!! Min föreläsare borde ha utgått från din bok!