Föreläsare

Ladda ner listan

Vill ni skriva ut listan med föreläsningar och fortbildningar? Ladda ner en pdf här!

Jag har hållit över hundra fortbildningsdagar för lärare, och föreläst för chefer, personalgrupper och aulor fyllda av elever från mellanstadium till gymnasium. Liksom av pensionärer. Jag kommer gärna och pratar hos er också. Gärna om coronaviruset. Om något från boken Själens biologi och vår fria vilja. Eller något ur min äldre repertoar:

Ladda ner listan

Vill ni skriva ut listan med föreläsningar och fortbildningar? Ladda ner en pdf här!
Föreläsning:

Coronaviruset och vårt immunförsvar

Vad är ett virus, hur fungerar coronaviruset, hur bekämpas det av immunförsvaret och varför gör det oss immuna? Riskerar viruset mutera iväg från immunförsvaret? Hur fungerar vacciner? Frågorna är många, och jag har föreläst om dem för elever, lärare, företagsledningar och kemistsamfund. Jag berättar gärna och svarar på frågor också på ert vård- eller omsorgsföretag, på er skola eller er kurs. Just nu digitalt – om grupperna inte är mycket små. Vad tiden lider, även på plats för större grupper.

Motivation, beslutsfattande och tillit: Hur det går till i hjärnan när vi fattar beslut, avgör om vi blir motiverade, och upptäcker om vi känner förtroende för människan framför oss. Då känslor och förnuft lindar sig kring varandra i både medvetna och omedvetna processer. Kunskap som hjälper oss att förstå oss själva och att förhålla oss till medarbetare, kunder, elever och klienter. Därför nyttigt för de flesta organisationer och yrkesgrupper som arbetar med människor, som ledare, kommunikatörer, säljare, lärare, eller socialsekreterare. Och intressant för alla som är nyfikna på hur vi människor fungerar.

Berättandets neurobiologi: Den moderna forskningen om känslornas neurobiologi kastar ljus över en rad klassiska retoriska och berättartekniska knep: Varför just tre exempel fungerar så bra. Varför man ska använda fler sinnen än synen, och hur det kommer sig att just lukten väcker så starka känslor. Hur en talare väcker förtroende, och varför känslor ska gestaltas istället för anges. Dvs, vad som gör Sapfos berömda fragment 31 är så genialiskt. Och naturligtvis: varför vi reagerar som vi gör på dramaturgisk struktur. Nyttigt för alla som liksom författare, spelbyggare, lärare och kommunikatörer arbetar med att berätta och förmedla information. Därtill intressant för alla som vill förstå hur både författare och propagandamakare utnyttjar hur vår hjärna fungerar.

Den ständigt utvecklande hjärnan: Människans hjärna formas ständigt av de intryck vi möter, den omformas, utvecklas och lär sig. Nervceller nybildas, skickar nya utskott och bildar nya kopplingar. Inte bara när unga människors hjärnor tränas av musicerande, fysisk aktivitet och datorspel. Utan också då dans hos äldre stärker minne och tankeförmåga, och motverkar demens. Då musiklyssnande hjälper återhämtningen efter en stroke, och argentinsk tango bromsar symptomen vid Parkinsons sjukdom. Viktig kunskap för beslutsfattare, arbetsledare och personal i omsorg och vård. Liksom för oss alla, som en dag kommer att bli äldre. Och våra anhöriga.

Kön och sexualitet: Är kön och sexuell läggning biologiskt programerat, socialt inlärt eller fritt valt? Jag beskriver hur det under fosterutvecklingen sker biologiska könspräglingar av olika delar av hjärna, genitalier och andra kroppsdelar. Dessa kan helt naturligt kan gå åt olika håll och bli olika starka på olika ställen. Tittar man på könscellers storlek är det hela naturligtvis binärt, men om man tittar på allt det vi människor till vardags lägger i begreppet kön är det frågan om en mosaik, där vi befinner oss olika långt åt olika håll i olika avseenden. En konsekvens av detta är att utseendet på ens genitalier inte behöver ha något att göra med vare sig vilka könsattribut man blir attraherad av, eller vad man upplever sig ha för kön. En annan att alla försök att socialisera barn till en viss könsidentitet misslyckats.

Barndomstrauman märker hjärnans gener: Spännande ny forskning om hur händelser i miljön kan programmera om inmärkningen av våra gener, och därmed påverka hur de ska användas för lång tid framåt. (Kallat epigenetik.) Hur trauman och andra upplevelser i barndomen därigenom kan påverka hjärnan livet genom. Så att råtthonor som blivit väl ompysslade av sina mödrar själva pysslar om sina ungar, och blir kräsnare inför uppvaktande råtthanar. Och hur sådan inmärkning kan hjälpa till att  förklara varför alkoholberoende kan bestå efter årtionden av nyktert liv.

Åtrå, förälskelse och kärlek: Vad som händer rent neurobiologiskt  när vi får starka känslor för varandra – känner åtrå, förälskelse och djup ömhet.  Varför har evolutionen gett oss dessa känslor?  Är över huvud taget förälskelse är ett nedärvt biologiskt program, eller är det en kulturell konstruktion? Är människan monogam eller polygam av naturen? Varför blir vi svartsjuka? Och vad avgör hur människor väljer partner?

Kan man lita på minnet? Hur det går till på cellers och molekylers nivå går till när vi minns och lär oss något. Skillnaden mellan arbetsminne, korttidsminne och långtidsminne, och hur det ena kan omvandlas till det andra. Hur varje steg då vi blir medvetna om en händelse och lagrar den i minnet rymmer möjligheter att förändra och förvränga, och att vi därför ska vara beredda på att somliga minnen innehåller allvarliga fel. Vad vår kunskap om minnets mekanismer har att säga om lärande.

Tänkande, kreativitet och galenskap: Hur det går till när vi tänker är en av de mest spännande frågor forskarvärlden arbetar med idag. Här berättar jag hur komplexa operationer hjärnans nervceller kan utföra genom sättet de är hopkopplade med tusentals andra celler. Om nervceller som representerar Bart Simpson, Sidneys operahus eller komplexa samband och instruktioner. Begreppsbildningens neurobiologi i relation till Platons grottliknelse. Möjligheten att nya tankar uppkommer då nervceller möts och kopplas ihop i nya kombinationer. Medvetet och omedvetet, intuitivt, tänkande. Vad kreativitet är, och var den sitter. Om det finns en koppling mellan kreativitet och galenskap.

Varifrån kommer moralen? Är moral något vi föds med, något vi fostras till eller något vi väljer? Om människans sociala hjärna. Inlevelseförmåga, ”macchiavellisk intelligens” och altruism. Teorin om ömsesidig altruism, och hur den testats i spel som ”Fångarnas dilemma”. Spegelneuron och neurobiologiska mekanismer bakom empati. Konformism. Medfödda moraliska intuitioner och kulturella variationer. Samarbete och altruism.

Sedan kan jag naturligtvis föreläsa även om andra ämnen ur min bok ”Själens biologi och vår fria vilja”. Du kan läsa mer om boken här.

Genteknikens svåra frågor: Gentekniken reser svåra etiska och samhälleliga frågor. För icke-biologer börjar jag med en halvtimme om vad en gen egentligen är.

  • Välja/designa barn: Man kan redan välja bort foster eller embryon med oönskade gener. Och i framtiden kanske vi också kan föra in nya gener. (1 – 1,5 timmar)
  • Genetisk integritet: Genanalyser kan hjälpa att förebygga sjukdomar och välja medicin. Men vem ska få se resultaten av testerna? (1- 1,5 timmar)
  • Genmodifiering: Hur och varför man genmodifierar bakterier, växter och djur. Tillämpningar, risker och invändningar. Är genmodifierad mat farlig att äta? Hotar GMO ekosystemen? (1-4 timmar)
  • DNA-register: DNA-fingeravtryck och register. Från vem ska de få tas och lagras? (1 timme)
  • Genpatent: Hur fungerar det? Rätt eller fel? (1 timme)

 

Modern biologi möter humaniora: Några exempel på att modern biologisk forskning belyser frågor långt utanför klassisk naturvetenskap:

  • Freud idag: Yttre händelser i livet kan programmera om hur vi använder våra gener. Barndomstraumans påverkan på vuxenlivet förklarade? (1 timme)
  • Arv och miljö: Den nya biologins människosyn. Hur det går till när miljön styr användningen av våra gener. (1 – 3 timmar)
  • Gen-arkeologi: Var uppstod den första moderna människan? Har vi neandertalare bland våra förfäder? Varifrån kom egentligen isländarna? (1- 2 timmar)
  • Folkutrotningar och infektioner: Varför överlevde folken och kulturerna i Asien mötet med europeer, men inte samhällena i Amerika och Australien? Ett svar kan hittas i infektionssjukdomarnas beteende. (1,5 timmar)
  • Kolerans idéhistoria: Hur forskning om kolera vände upp och ned på människans föreställningar om vad som orsakar sjukdomar, och fick städerna att bygga VA-system istället för esplanader. (1 timme)

Varför blir man sjuk? Vad händer på cellers och molekylers nivå i kroppen vid olika sjukdomar?

  • Infektioner och försvar: Genom att beskriva en handfull infektioner tecknas en helhetsbild av kroppens försvar: infekterat sår, urinvägsinfektion, pest, kolera, herpes, influensa och snäckfeber. (2-3 timmar)
  • AIDS: Hur HIV ger upphov till AIDS. Hur bromsmediciner fungerar. Varför det är så svårt att skapa fungerande vacciner. (1 timme)
  • Allergier: Vad som sker vid klassisk allergi och metallallergi. Vad man vet och inte vet om deras orsaker. (1- 2 timmar)
  • Cancer: Hur våra celler styr sin celldelning, och olika mutationer kan leda till att cellerna förlorar kontrollen över denna. Andra mutationer inblandade i cancer. (1 – 2 timmar)
  • Hjärtinfarkt och slaganfall beror varken på kalk- eller fettklumpar, utan på inflammationer i blodådrors väggar. (1 timme)
  • Demens och galna kor: Alzheimer och galna kosjukan beror på att proteiner vecklar sig fel. (1 timme).
  • Influensa: Säsongsinfluensa, fågelinfluelnsa, svininfluensa, Spanska sjukan: Varför förändrar den sig? Varför kan den bli mycket farligare än förut? (1-2 timmar)
  • Antibiotikaresistens: Storskaligt sekvensbestämmande har visat visar hur resistens uppkommer, utvecklas och sprids. (1 timme)

Boka mig!

Vill ni jag ska komma och hålla en föreläsning, kurs eller lärarfortbildning? Skicka då ett mail till h.branden@outlook.com.

Mina tankar om att föreläsa

– Att stå framför en grupp och förklara och berätta är en nästan förtrollande upplevelse. Alldeles oavsett om det är fem jämnåriga professorer, trehundra högstadieelever med myror i byxorna eller femton sexåringar jag har framför mig. Att i hitta ett sätt att fånga just deras intresse, uppleva kontakten med gruppen, känna att de följer med i resonemangen. Och i tid upptäcka när det är dags att ta paus …

– Å ena sidan gäller det att vara väl förberedd. Ha genomtänkta förklaringar på rätt nivå, och pedagogiska bilder. Jag ritar dem ofta för hand. Men å andra sidan måste man möta varje publik på deras egna villkor, och snabbt kunna anpassa sig efter deras särskilda intressen, förkunskaper och nivå.

– Därför gäller att läsa publiken och ha kontakt med den. Inte bara låta blicken vandra över salen, utan titta på deltagare, en och en – möta deras blick, se om den är tom eller intresserad. Inte bara de som sitter på första raderna, utan också de som satt sig längst bak för att kunna syssla med annat. Den verkliga bekräftelsen är att se hur också de slutar pyssla med sin mobil eller dator, och tittar, lyssnar och nickar.

Röster om Henrik

– Jag känner Henrik Brändén sedan 20 år. Henrik har en vacker förmåga att beskriva komplicerade vetenskapliga resultat och system på ett lättfattligt sätt. Han har mycket god förmåga att sortera fram väsentligheter och man kan vara säker på de saker som Henrik presenterar är utmärkt väl faktagranskade. /Hans Wigzell, Professor em, f.d.rektor på Karolinska Institutet

 

– När jag anlitar Henrik Brändén till fortbildningar för biologilärare kan jag vara säker på att många anmäler sig. Henrik är en mycket kunnig föreläsare som på ett levande och pedagogiskt sätt kan förklara biologins underbara värld. /Britta Pilkvist, ansvarig för fortbildningsnätverket i biologi, Jönköping

 

Henrik är en utmärkt pedagog och klarade att förklara svåra samband för oss lekmän så att vi kände att vi förstod. En effekt av Henrik föreläsning är vi är flera som insåg hur intressant det är med immunologi, och det är inget vi ekonomer kunde tro innan. /Joachim Morath, VD Feelgood