Mitt yrkesliv

Redan när jag gick på gymnasiet fascinerades jag av den forskning som studerade hur livet fungerar på mikronivå – hur celler och molekyler samarbetar med varandra för att få allt att fungera och göra oss till dem vi är. Samtidigt skrämdes jag av kunskapsklyftan mellan forskare andra människor, inte minst kring den då nya gentekniken. Jag insåg att jag ville arbeta med att överbrygga den klyftan. Vägen dit blev krokig, men spännande.

Jag började med att läsa först kemi, sedan mikrobiologi och blev därefter forskarstudent i immunologi. Jag  försvarade en lic-avhandling, började undervisa biomedicinska analytiker men har sedan i snart 25 år istället hoppat mellan frilansande och olika projektanställningar, där jag kan följa forskningen, syntetisera och förklara – i text och föreläsningar – för olika målgrupper: studenter/elever, deras lärare, beslutsfattare, olika professioner, den breda allmänheten.

Utmaningen är hela tiden att hitta den ordning mellan olika fakta och förkunskaper som behövs för att göra saker begripliga. Och att förenkla lagom mycket – så att den jag vänder mig till kan hänga med, men utan att gå över den subtila gränsen till det felaktiga. Mina tankar kring denna förklarandets konst har jag nyligen samlat i den lilla boken Populärvetenskapens poetik och retorik.

Mitt skrivande och föreläsande har huvudsakligen kretsat kring tre teman:

Kroppens försvarssystem och hur det är inblandat i olika sjukdomar: Immunologi var det ämne jag en gång forskade i, och därefter skrev jag med min tidigare lärare i ämnet en lärobok för kortare högskolekurser, som till min stora glädje också användes av många läkarstudenter. Senare skrev jag en bredvidläsningsbok för gymnasister om vad som sker på cellers och moelkylers nivå när olika sjukdomar uppkommer. Under coronapapandemin fick jag stor uppmärksamhet när jag försökte skapa en smula sans i debatten på sociala medier och knyta samman mina läsares gymnasiekunskaper med sådant som rapporterades i media. det ledde till en populärvetenskaplig bok Immunförsvaret och viruset , där jag lät immunförsvaret och coronaviruset belysa varandra.

Hur livet fungerar på molekylers nivå och den kunskapen används i genteknik: När jag undervisade biomedicinska analytiker skrev jag en lärobok också i molekylärbiologi för kortare högskolekurser, och även denna upptäckte jag med tiden att användes friskt av medicinstudenter. Lite senare började jag ordna lärarfortbildningar om genteknik och de etiska och samhälleliga frågor denna reser, och anlitades av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien för att skriva en bredvidläsningsbok för gymnasister – Genteknik, kloning och stamceller – som skickades i klassuppsättningar till alla skolor som ville ha den. Boken fick stort genomslag, och var särskilt betydelsefull eftersom många  lärare i biologi då inte hade fått någon ordentlig utbildning om frågorna. I flera år medverkade jag sedan i att skriva Gentekniknämndens årliga rapporter över genteknikens utveckling, och har varit inblandad i en rad projekt där vi designat värderingsövningar, rollspel och vetenskapsteater.

Hur hjärnan fungerar: För något tiotal år sedan började allt fler skrivuppdrag gälla experiment med genteknik och stamceller på hjärnan. Successivt gick det upp för mig att forskningen om vår hjärna befinner sig sig mitt i en vetenskaplig revolution, som gör att vi står på tröskeln till att kunna beskriva och förklara olika själsliga fenomen på nervcellers och molekylers nivå. Fascinerad började jag skissa på en bok som skulle ta ett helhetsgrepp på hjärnan genom ett antal kortare beskrivningar av vad som sker där när man exempelvis blir förälskad, får gåshud av musik, blir medveten om något, känner tillit, lagrar ett minne, fattar ett beslut eller formar sin könsupplevelse. Beskrivningar som i sin tur belyser mer grundläggande frågor om kropp/själ, förnuft/känsla och arv/miljö. Samt frågan om vår fria vilja. Det tog tid för dispositionen att värka fram, att göra research och skriva, men våren 2020 var den klar: Själens biologi och vår fria vilja.

Den boken närmade sig den moderna hjärnforskningens frågor från den allmännyfikne och filosofiskt intresserades perspektiv. Jag förstod dock när jag pratade med vänner att delar av den forskningen också var intressant på ett betydligt konkretare plan, både privat och professionellt: Vad händer i hjärnan när vi känner tillit, blir motiverade och fattar beslut? Hur kan vi använda den kunskapen till att undvika bli lurade, vara motiverade och fatta kloka beslut.Till att skapa tillit i familjer och arbetsgrupper, motivera vänner, kollegor, kunder och klienter och förstå varför andra fattar de beslut de gör. Och själva upptäcka om vi är utsatta för en otillbörlig påverkan? När jag skriver dessa rader har börjat föreläsa om dessa frågor, och skriver på en längre text om dem, som kanske blir en ytterligare bok