Genmodifierade klonade supersoldater

De moderna bioteknikerna sätter kraftfulla verktyg i våra händer. De kan användas till en rad saker vi uppfattar som goda; bota och förebygga sjukdom, producera mer och bättre mat och mildra miljöpåfrestningar.

Men teknikerna kanske också kan användas till sådant som de flesta av oss associerar med onda makter i science fiction-berättelser.  Kanske skulle de kunna användas till att skapa stora arméer av klonade genmodifierade supersoldater. Eller skapa en genetisk underklass av starka men ointelligenta arbetare. Eller specialdesigna barn, så att de matchar sina föräldrars önskemål och drömmar eller samhällets krav.

Teckning: Lars AxelssonÄr sådana skräckvisioner realistiska? Är de så allvarliga att vi bör fundera över att tacka nej till hela den moderna biotekniken?

Vi måste först fråga oss hur grundade dessa farhågor är. Vi vet följande:

• Det finns idag metoder att föra in gener i befruktade ägg från många olika däggdjur så att de nya generna hamnar i alla celler i kroppen på de djur som sedan föds. Det är mycket troligt att dessa tekniker skulle kunna fungera även på människa.

• Man kan inte klona människor idag, men det är troligen bara en tidsfråga innan man kan göra det. Med dagens tekniker leder dock kloning ofta till missfall och missbildningar. Vill man undvika detta tar det längre tid innan teknikerna finns. Accepterar man många missbildningar kan de utvecklas snabbare.

• Att i stor skala kopiera särskilt lyckade individer kan man varken göra på djur eller människa. Åtminstone inte idag. Det är dock möjligt, men inte säkert, att man kan utveckla sådana tekniker med hjälp av embryonala stamceller. För att storskaligt klona människor krävs dock att man kan få stora mängder kvinnor att bära de klonade fostren.

I ett öppet demokratiskt samhälle är det inte speciellt troligt vare sig att man accepterar tekniker som gör att det föds stora mängder missbildade barn. Eller att man kan få stora mängder kvinnor att bära klonade foster.

Däremot kan man, i vart fall i teorin, tänka sig att ett totalitärt samhälle med piska eller morot skulle kunna förmå tiotusentals kvinnor att bära klonade embryon och sedan osentimentalt avliva de nyfödda barn som inte lever upp till förväntningarna.

Hur ska vi då förhålla oss till dessa skräckvisioner? Vi står inför ett klassiskt dilemma. Vi kan vara på väg att skaffa oss kunskaper och tekniker som kan användas till både goda och onda syften. Ska vi då avstå från teknikerna? Eller bejaka dem?

Foto: Dmitry MayatskyyHistorien erbjuder många paralleller. Till exempel kunskapen om stålet som kunnat användas både till plogar och svärd, eller kunskaperna i kemi som gett både nervgaser och läkemedel.

Ett klassiskt svar är att den vetenskapliga utvecklingen inte bör eller kan hejdas. Vetenskapen skapar en rad möjligheter. Sedan är det samhällets och politikens ansvar att avgöra vilka av dessa möjligheter som ska utnyttjas.

En alternativ hållning skulle kunna vara att hävda, att vissa tekniker är så farliga, att man aldrig bör använda dem och att man bör försöka bygga upp ett kulturellt tabu mot att någonsin använda dem.

I så fall måste man fråga sig om man verkligen vinner något på att avstå från att använda teknikerna här och nu. Om en totalitär regim i framtiden kommer till makten i något utvecklat land skulle inte denna regim kunna utveckla teknikerna på egen hand och starta den verksamhet man ville förhindra?

Förvisso kan man inte för alltid förhindra eventuella framtida totalitära regimer från att själva utveckla dessa tekniker. Men man kanske kan göra det dyrare och svårare för dem och därmed minska sannolikheten för att de ska försöka eller skjuta upp tidpunkten för det tillfälle då de lyckas.

Det måste i så fall vägas mot de människor som på kort och lång sikt skulle kunnat hjälpas till ett längre och bättre liv med hjälp av de tekniker man i så fall skulle stoppa.

Kunskap är makt. Och all makt kan missbrukas.

Olika etiska skolor: Ofta beror oenighet när man diskuterar genteknik på att man har olika sätt att resonera om etiska frågor. Om några viktiga etiska skolor kan du läsa mer här.

Genetikens mörka historia: Mycket kunskap ger inte alltid gott omdöme om vad kunskaperna ska användas till. Till exempel spelade genetiker och medicinare viktiga roller som inspiratörer och pådrivare till förintelsen. Läs mer om detta här!