Olika etiska skolor

Olika etiska skolor

Diskussionen om etiska frågor kring genteknik är ofta förvirrad. En anledning kan vara att olika människor har olika idéer om hur man bör föra etiska resonemang. Man talar ibland om olika etiska skolor:

Nyttoetik

En skola, som kallas nyttoetisk (eller utilitaristisk) menar att den enda måttstock man ska använda är mänsklig (och kanske också djurs) lycka och nytta. Varje handling ska bedömas genom att man sätter dess positiva och negativa konsekvenser på varsin vågskål, och ser efter vart det tippar. En utilitaristisk diskussion handlar därför ofta om att väga fördelar och nackdelar mot varandra.

En nyttoetiker resonerar:

Låt oss titta på en konkret fråga: Ska vi tillåta embryodiagnos för att få barn som kan donera benmärg till ett sjukt syskon?

En nyttoetiker går genom konsekvenserna av ett ja respektive nej: Hur många är de sjuka, som skulle kunna botas? Hur stor är chansen att rädda dem med denna metod? Vad händer med dem om man avstår? Vad blir konsekvenserna för det syskon, som ska donera benmärg? Lider det vid transplantationen? Finns det risk att ett sådant barn blir mindre älskat? Riskerar det senare få problem med sin självuppfattning? Eller kommer det tvärt om att bli mer älskat, och känna stolthet?

Pliktetik

En annan skola kallas pliktetisk. Den menar att man måste sätta upp bindande regler för att hindra människan från att göra saker som i längden kan leda fel. Ibland kan konsekvenserna av att följa en regel visserligen bli otrevliga. Men att ta bort regeln skulle kunna leda till något ännu värre, är tanken. En diskussion mellan pliktetiker handlar därför om hur man ska formulera de bindande reglerna och om vilken regel som ska gälla om två principer kommer i konflikt med varandra.

En pliktetiker resonerar om samma sak:

När pliktetiker betraktar en fråga tittar de därför inte bara på konsekvenserna av en handling, utan försöker analysera de olika handlingsstegen i sig själva. Kanske frågar han sig:

  • Finns mäniskovärdet redan hos de tidiga embryon, som amn i så fall skapar? Kan man över huvud taget acceptera att det skapas mänskliga embryon, som sedan slängs bort?
  • Är det i så fall rätt att utifrån gener och egenskaper välja vilket embryo som ska få utvecklas vidare, och vilket som inte ska få det?
  • Kan man i så fall acceptera att man väljer inte utifrån vad som blir bra för det barn som ska födas, utan för någon annan? Gör man därigenom människan till medel för någon annans nytta, istället för till ett mål i sig?

Sinnelagsetik

Ett tredje tankesätt kallas sinnelagsetik. Den menar att vi kan undvika många orimligheter och hårklyverier om man funderar över vilket syfte en handling har, och bedömer den därefter. Känns syftet med handlingen intuitivt som dåligt är handlingen fel, uppfattas syftet som gott är den riktig. En diskussion mellan sinnelagsetiker handlar därför ofta om att försöka förstå vilket som är det grundläggande syftet med en handling.

En sinneslagsetiker resonerar om samma sak:

En sinnelagsetiker frågar sig alltså ”Varför vill man göra detta? För vems skull?” Även sinnelagsetikern kan därför fråga sig om det kan vara rätt att välja ett embryo för att det bär gener som inte är till glädje för henne, utan för en annan person.

Men dessutom frågar sig ofta en sinnelagsetiker: Är verkligen syftet det man säger? Kan det finnas andra, dolda syften? Och vilka är motiven för dem som säger nej? Vilket syfte är ädlast?