Olika etiska skolor
Människor kan ha helt olika utgångspunkter, då de diskuterar en etisk fråga. Man kan antingen tänka mest på resultatet av en handling, eller på syftet med den, eller på om handlingen följer eller bryter mot olika principer. Läs mer om olika etiska skolor här!
Genetikens mörka historia
Mycket kunskap ger inte alltid gott omdöme om vad kunskaperna ska användas till. Till exempel spelade genetiker och medicinare viktiga roller som inspiratörer och pådrivare till förintelsen. Läs mer om detta här!
Blogg
Jag bloggar om nyheter och etiska frågor kring genforskning. Med mera. Klicka här!
-
Senaste inläggen
- Vetenskap och journalistik!
- Är kokosbollar och kokain så lika?
- Ett underbart medicinpris!
- Dags att bestämma oss: Vill vi välja och designa våra barn?
- DNA-analyser avslöjar historisk fjäderhandel
- Gener och homosexualitet
- Jag flyttar mitt politiska bloggande till Livbåten
- Storbritannien skrotar planer på DNA-test för asylsökande
Fler sidor på samma tema
- Välja och designa barn?
- Klona människa?
- Blanda människa/djur?
- Förbättra eller bota?
- Embryots värde
- Ändra andras gener?
- Genetisk integritet
- DNA-register
- Patent på gener?
- Mätta munnar uthålligt
- Sprids GMO i miljön?
- Hotar GM-grödor miljö?
- För nord eller syd?
- Makten över maten
- Klona supersoldater?
- Biologiska vapen?
- Olika etiska skolor
- Genetikens mörka historia
Kontakt
Henrik Brändén
Vackra Birgers väg 147
756 50 Uppsalah.branden@comhem.se
Mobil 0707-326280
Tel: 018-404669Om upphovsrätt
Några artiklar jag skrivit:
Låt upphovsrätten vila i frid! (SvD Brännpunkt).
Framtid utan upphovsrätt. (Infotorget Juridik).
Efter upphovsrätten. (Kritisk utbildningstidskrift)
Makten över maten
Makten över världens mat
Under de senaste årtiondena har växtförädlingsföretag slagits ihop och köpt upp varandra. I hela världen återstår nu bara en handfull stora konglomerat av växtförädlingsjättar. Makten över världens utsäde koncentreras därför i allt färre händer.
En del debattörer fruktar att gentekniken kan göra denna maktkoncentration ännu värre. De tänker sig att det företag som först kan erbjuda en gröda som med genteknikens hjälp fått ännu högre avkastning och kanske några extra näringsämnen riskerar sopa golvet med sina konkurrenter och att bönder därför får ännu färre val och blir ännu mer beroende av en eller ett fåtal stora transnationella växtförädlingsjättar.
Teknikens anhängare påpekar då de hör detta att skeptikerna uppenbarligen oroar sig för att bönder skulle tycka de nya egenskaper man ger växterna med genteknik är förbättringar. Annars skulle de knappast oroa sig för att de genmodifierade varianterna skulle slå ut alla andra.
Vidare påpekar de att många av de projekt som nu pågår för att skapa grödor med förbättrat näringsinnehåll sker i stora samarbeten mellan offentligt betalade forskare och biståndsorganisationer, där inblandade företag lovat att fattiga jordbrukare ska kunna köpa utsäde utan att betala något extra för utvecklingskostnaden. Tack vare det sätt man idag organiserar utvecklingen av nya grödor med genteknik skulle det alltså kunna bli lättare för fattigare bönder att få bästa möjliga utsäde, inte svårare.