Dagens GM grödor – hot eller hjälp för miljön?

Är de genmodifierade växter som odlas idag till nytta eller skada för miljön? Det beror helt på hur man ser det.

På de flesta åkrar med genmodifierade grödor växer grödor (som soja, majs eller raps) med gener som gör att växterna tål ogräs. Detta, säger motståndarna, gör det möjligt att använda mer ogräsmedel. Dessutom cementerar det fast jordbruket vid storskalighet och kemikalieberoende.

Anhängarna säger istället att det gör det möjligt att använda skonsammare ogräsmedel på ett intelligentare sätt. Istället för att på de amerikanska vidderna spruta överallt innan man sår kan man nu nöja sig med att spruta där det verkligen kommer ogräs. Dessutom, säger de, slipper de amerikanska bönderna med dessa grödor plöja marken, vilket både minskar jorderosionen, ökar mullhalten och kraftigt minskar utsläppen av växthusgaser från den marken.

En annan egenskap som gentekniken givit växterna på många åkrar är tålighet mot insekter. En del av den majs och stora delar av den bomull som odlas har givits en gen som får växterna att bilda proteiner som är giftiga för olika grupper av insekter. Det är samma proteiner som finns i bakterier som ekologiska odlare i årtionden spridit över sina åkrar för att bekämpa insekterna.

Genteknikens vänner glädjer sig därför åt att kunna byta starka kemiska gifter som måste sprutas på växterna mot inbyggda biologiska insektsgifter som bara slår mot en smal grupp insekter.

Motståndarna jämför istället med odling helt utan bekämpningsmedel och oroar sig över om odling av dessa grödor kan påverka andra insekter runt åkrarna. Vännerna invänder då att trots att man gjort en rad undersökningar har man inte lyckats se att växterna dödat andra grupper av insekter än de avsedda. Varpå motståndarna frågar hur lämpligt det är att slå ut hela grupper av insekter på och runt åkrarna.

Läs mer:
Kan nya gener sprida sig och störa ekosystemen
Bekämpa miljöproblem med genteknik
Växter som tål ogräsmedel
Växter med insektsgift
Uthålligt eller ohållbart?