Sverigedemokraterna har lärt sig. De aktar sig noga för att skriva något på sina officiella webbplatser och skrifter, som kan förknippas med den gamla rasläran. Ändå behöver man bara ha munhuggits lite med en sverigedemokrat på ett torgmöte eller ute i ett bostadsområde, för att veta att tankarna finns där. Och vad värre är, föreställningen om raser finns hos många av dem, partiet försöker få att rösta. Därför skulle jag vilja förse alla höstens valarbetare från anständiga partier med följande lilla sammanställning om vad den moderna genforskningen egentligen säger om det här med raser:

1.  Större skillnader inom folkgrupper än mellan

Det är larvigt att i någon slags politisk korrekthets namn låtsas som att det inte finns skillnader mellan människor på skilda platser på jordklotet. Men: När man tittar på skillnader i DNA, både i de gener som betyder något för våra egenskaper, och i de områden mitt emellan som inte påverkar hur vi är, ser man mycket större skillnader mellan människor som upplever sig tillhöra en och samma folkgrupp, än man kan se systematiska eller genomsnittliga skillnader mellan grupperna.

2. Inga genetiska gränser mellan folk  – allt flyter samman

Dessutom är det väldigt sällan så att alla människor i en grupp har en genvariant på ett ställe, och alla andra har en annan. I de allra flesta fall är det frågan om att en viss genvariant är olika vanlig i olika grupper. Ritar man då upp på en karta hur vanlig den genvarianten är på olika ställen ser man nästan alltid att andelen människor med genvarianten förändras successivt med geografin. Det finns sällan tvära kast vare sig vid gränser mellan nationer, språkområden eller stater. Man kan således inte utifrån gener definiera olika folkgrupper. Därför är det tämligen meningslöst att tala om olika raser.

3. Skillnaderna ytliga

Men som sagt, skillnader finns i människors utseende mellan olika delar av världen. Det är dock inga gamla, grundläggande skillnader, som påverkar våra fundamentala mänskliga egenskaper. Det är frågan om att hudfärg, kroppsform och behåring  mycket sent under utvecklingen anpassat sig till olika klimat. Så har till exempel vår ljusa hudfärg uppkommit under den sista tjugondelen av den moderna människans existens, eftersom den mat man får som jordbrukare bara innehåller ett förstadium till vitamin D, som behöver träffa skadlig solstrålning (UV) för att bilda färdigt vitamin. Så hos dem som brukade jord långt från ekvatorn tog naturligt urval bort en del av det färgämne ur huden, som skyddade alla våra förfäder mot UV. Så vi blev ljushyade.

4. Inga skillnader i begåvning

Forskare har de senaste åren kartlagt de genvarianter som är olika vanliga hos olika folkgrupper. De allra flesta ägnar sig åt försvar mot olika bakterier, virus och parasiter. Många påverkar vilken föda vi kan hantera. Några anpassar kroppsform, färg och behåring till miljön. Nästan ingen tycks ha något med hjärnan att göra. Ingen av dem påverkar hjärnans prestationsförmåga. Påståenden om att vita selekterats att bli intelligentare och duktigare av att leva i en kärv miljö är rent nys. Det finns inget stöd för ett sådant påstående.

4b. Svarta och IQ, då?

Träffar man en riktigt påläst rasist kan han komma dragande med undersökningar som visar att svarta i USA presterar sämre på IQ-tester än vita och gula. Påståenden som upprepades i den omtalade boken Bell Curve. Det har dock visat sig att detta berott på miljöskillnader: När amerikanska soldater i Tyskland skaffat barn med tyska kvinnor har man inte sett några skillnader i skolresultat och IQ-tester mellan barn till vita respektive svarat fäder. (Eller snarare, bara så små att de utan problem kan förklaras av de skillnader i miljö som åstadkoms av att det var mycket svårare för en kvinna med ett färgat barn att inför omgivningen låtsas om att inte ha haft med ockupationsmakten att göra.)

Varken föreställningen om raser eller att den ena eller andra folkgruppen skulle vara biologiskt överlägsen håller alltså streck. Jag har många gånger påpekat att man aldrig kan härleda politik ur biologi. Tanken på alla människors lika värde har med människosyn att göra. Jag skulle tro på den lika mycket oavsett om den gamla rasläran visade sig vara sann eller ej. Men rasläran är en ideologi som påstår sig bygga på biologi. Därför kan den motbevisas av biologi. Och de föreställningar läran bygger på har nu grundligt visats vara fel!

Tack till Kent Persson, som startat veckans bloggdebatt om SD. Tillägg 12 juli 22.01: Och tack Livbåten för startskottet.

Källor:

Punkt 1: Rapporter från det sk HapMap-projektet och från hundratals studier senaste tre åren om olika genvarianter som påverkar olika egenskaper och sjukdomsrisker hos olika grupper. Punkt 2: Cavalli-Sforza The Great Human Diasporas, Science  326:1541, Genome Res 19:804 Punkt 3: Mol Biol Evol 24:710 Punkt 4: Nature 449: 918, Nature 449: 762) Punkt 4b:  Flynn, Searching for Justice.