Varför är många av oss misstänksamma, kanske till och med fientliga, mot dem som är annorlunda, mot människor från andra länder, med annat utseende, med annan hudfärg?
Många forskare har misstänkt att det har med rädsla att göra. Och med tiden har vi lärt oss allt mer om vilka delar av nervsystemet som är aktiva när vi är rädda eller oroar oss för något. Bland annat vet man att området amygdala är aktivt när man blir orolig eller rädd, och att denna aktivitet kan dämpas av en drog, propranolol, som används för att behandla människor med ångest. Men som samtidigt äts av många för att hålla blodtrycket i schack.
Så för att testa misstanken att rädsla är inblandat i att skapa rasistiska föreställningar beslöt sig en grupp brittiska forskare att testa om propranolol minskar människors rasistiska tendenser, och resultatet rapporterades för en dryg vecka sedan: Av 36 försöspersoner gavs hälften en tablett propranolol och hälften ett sockerpiller, och man fick inte veta vilket man fått. Någon timme senare gjordes en rad psykologiska tester, som mätte både medvetna och omedvetna tendenser till rasfördomar.
Det visade sig inte vara någon skillnad mellan grupperna vad gällde direkta, medvetna rasistiska värderingar. Men man hittade däremot en tydlig skillnad mellan grupperna i de tester som mätte omedvetna värderingar: Där förskjöt läkemedlet resultatet kraftigt i riktning bort från ett anta att människor var sämre om de hade annan ras.
Hur testar man omedvetna rasfördomar? Du kan prova att göra testet själv här! (Man sitter framför en dator, och får se en bild eller ett ord. Man ska avgöra om bilden föreställer en vit eller en svart person, och om ordet är positivt eller negativt. Under en del av testet ska man sedan svara med att trycka på en knapp om personen är svart och ordet är negativt, och en annan knapp om personen är vit och ordet är positivt. Under en annan del av testet är det tvärtom: Vit person och negativt ord har samma knapp, liksom svart person och positivt ord. Så är frågan om man klarar av att sortera orden lika snabbt om det negativa orden ska sorteras åt samma håll som ens egen hudfärg, som om det är det positiva ordet som sorteras åt samma håll som ens hudfärg. )
Slutsatsen är klar: Signalämnen som dämpar oro och ångest dämpar också omedvetna tendenser att värdera människor med annorlunda hudfärg lägre än människor med samma hudfärg. Vi tar alltså de första stapplande stegen mot att på biologisk och kemisk nivå förstå mekanismerna bakom hur vi värderar “de andra”.
Men betyder resultaten också att man kommer att kunna medicinera bort rasfördomar och dold rasism i samhället? En av forskarna bakom artikeln leker med tanken, men den reser många etiska invändningar: Allt från praktiska frågor om risker för biverkningar, till fundamentala frågor om vem som i så fall ska få bestämma vilka åsikter och värderingar som är så felaktiga att samhället ska gå in och korrigera dem farmakologiskt. De signalämnen som gjorde invånarna i Huxleys “Du sköna nya värld” nöjda med sin hedonistiska tillvaro känns inte avlägsna!
Fast det är klart: Propranolol har sedan det utvecklades på 1960-talet använts av miljontals människor för att sänka blodtrycket. Det är kittlande att spekulera kring om detta kan ha varit en liten bidragande orsak till den ökade tolerans mellan folkgrupper vi sett sedan dess …
Notering dagarna efter:
Nu börjar svenska gammelmedia också upptäcka studien: DN 11/3
