En enig högsta domstol i USA har slagit fast att man inte kan hävda patent på DNA-sekvensen i en gen i den form genen finns i människokroppen. Däremot kan man fortfarande ha patent på en modifierad, ickenaturlig, variant av genen (så kallat cDNA), som man ofta använder för att med genens hjälp låta en mikroorganism tillverka ett eftertraktat protein. Genpatent kan alltså fortsätta finnas för att tillverka sådant som insulin för sockersjuka, tillväxthormon för dvärgväxta och olika enzymer som gör våra tvättmedel allt effektivare. Men i USA är det slut med genpatent som begränsar vem som får testa våra gener, och sekvensbestämma vår arvsmassa.

Utslaget är avslutningen på en segdragen process mot företaget Myriad Genetics, som jag skrivit om flera gånger (här, här och här). Företaget lyckades lägga beslag på patent på sekvensen för två gener (BRCA1 och 2) som i en olycklig variant kan öka risken för bröstcancer dramatiskt. För unga kvinnor i familjer där många drabbas av tidig bröstcancer kan tester av de generna tala om ifall man har normal eller hög risk att drabbas, och många som får veta att de har hög risk väljer att eliminera denna genom att operara bort brösten och ersätta dem med implantat.

Medan de flesta forskare som tidigare tagit patent på en gen som varit intressant att testa medicinskt tagit några enstaka dollars i royalty var gång ett sjukhuslab testat genen valde Myriad Genetics att självt sätta upp ett labb, som skulle ha monopol på sådana tester, och tog skyhöga priser för testerna. Företagets agerande provocerade både forskare och läkare, och en patientorganisation lämnade för några år sedan in en stämning, där man hävdade att patentet var ogiltigt.

Till allas stora förvåning dömdes i första instans mot Myriad Genetics. Domen konstaterade att en gen är en naturlig substans, Företagets argumentation (och dittillsvarande prejudikat) om att en gen i isolerad, renad form var något annat än en gen i naturen avfärdades som brännvinsadvokatyr. I nästa instans återställdes dock ordningen, och Myriad Genetics gavs rätt att fortsätta som tidigare.

Men när frågan till slut nådde avgörande i högsta domstolen hade det omgivande landskapet förändrats. Bioteknikföretag var inte längre en massa småföretag som tagit patent på gener att testa. Det var också en handfull allt rikare företag, som utvecklade metoder att scanna en individs hela arvsmassa, testa tusentals av hennes gener på en gång, och sekvensera en människas hela arvsmassa. Vilka inte hade någon som helst lust att teckna licensavtal för tusentals patent på gener i den arvsmassa, som deras affärsidéer bygger på att man sak sekvensera för en stor del av den rika världens befolkning.

Under senare år har allt fler grupper i Washington (inklusive rådgivande kommittéer i presidentadministrationen) funderat över hur man ska bära sig åt för att släppa tester av gener ur genpatentens bojor. Utan att behöva ge upp patenten på de gener som kan användas för att producera användbara proteiner. Nu tycks högsta domstolen ha löst den frågan.

USAs befolkning är att gratulera. Så får vi hoppas att EU kan samla ihop sig till att följa efter.