Biologiska vapen och bioterrorism

Varje teknik kan användas till goda såväl som onda saker. Järn kan smidas till både plogar och svärd. Genmodifiering kan användas både för att tillverka läkemedel och för att skapa nya biologiska vapen.

Ingen utomstående kan veta exakt vad som görs i stormakternas försvarsforskningsinstitut. Det står dock utom allt tvivel att genforskningen kan sätta kraftfulla verktyg i händerna både på dem som vill tillverka smittsamma och farliga virus och på dem som vill försöka göra olika bakterier och virus ännu smittsammare och farligare än de redan är.

Med genteknik kan man exempelvis idag återskapa hela virus. I princip är det mycket enkelt. Man går in i en öppen databas och hämtar sekvensen för virusets arvsmassa. Sedan beställer man DNA-molekyler med denna sekvens från ett DNA-syntesföretag. Därefter förs DNA-molekylen in i celler från ett lämpligt djur. Varpå dessa börjar tillverka fungerande virus i stor skala.

På detta sätt har forskare både framställt fungerande smittkoppsvirus och det aggressiva influensavirus som dödade miljontals människor 1918-19 (i den epidemi som kallas spanska sjukan). Detta har lett till en nervös diskussion om risken för att terrorister ska börja tillverka sådana virus för att använda dem som massförstörelsevapen.

Många företag som kommersiellt syntetiserar DNA-molekyler har därför börjat undersöka sekvenserna hos de beställningar de får in för att kunna säga nej och larma myndigheter i misstänkta fall. Det finns också förslag om att speciellt känsliga sekvenser ska tas bort ur forskarnas offentliga databaserna och bara vara tillgängliga för speciellt betrodda forskare.

Detta ses dock av många som ett hot mot forskningens fria informationsutbyte, och det är svårt att föreställa sig vem som skulle kunna avgöra vilkan forskare som ska vara betrodda, och på vilka grunder.

De senaste årtiondenas forskning om hur bakterier och virus egentligen bär sig åt för att göra oss sjuka har dessutom givit mycket kunskap om de gener som gör olika sjukdomsalstrare aggressiva. Gentekniken gör det därför idag möjligt att föra ihop olika sådana gener i samma bakterie eller virus.

Med lite uppfinningsrikedom och tur skulle man med sådana kombinationer kunna åstadkomma nya aggressivare sjukdomsalstrare. Kanske till och med försedda med extra förändringar som gör dem känsliga för ett motgift, som bara givits till den egna sidans arméer.

Olika etiska skolor: Ofta beror oenighet när man diskuterar genteknik på att man har olika sätt att resonera om etiska frågor. Om några viktiga etiska skolor kan du läsa mer här.

Genetikens mörka historia: Mycket kunskap ger inte alltid gott omdöme om vad kunskaperna ska användas till. Till exempel spelade genetiker och medicinare viktiga roller som inspiratörer och pådrivare till förintelsen. Läs mer om detta här!