Ändra andra arters gener?

Under de senaste årtiondena har människan dramatiskt stärkt sin makt över naturen. Vi kan numera snabbt och exakt ändra arvsanlagen hos de flesta andra organismer. Detta öppnar fantastiska möjligheter för människan men reser också frågor om vår relation till resten av naturen.

Tidigare drevs utvecklingen av livet framåt genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval. Evolutionen låg bortom människans kontroll. Idag kan människan medvetet ändra gener och påverka evolutionen. Vi kan därmed ta över uppgifter som många tidigare menat varit förbehållna gudomliga makter. Många ställer sig därför frågorna; Har vi rätt att göra detta? Och vem har i så fall gett oss den rätten?

Många människor anser att genmodifiering strider mot någon högre rätt, att vi inte ska gå in och manipulera med Guds skapelse eller med den naturliga ordningen. De gamla grekerna myntade begreppet hybris för brottet att tro sig vara i gudarnas ställe. De antika gudasagornas straff för dessa brott var fruktansvärda. Kanske gör vi oss skyldiga till något liknande när vi medvetet förändrar andra arter?

Å andra sidan kan man hävda att vi människor i alla tider utnyttjat naturen runt omkring oss. Vi har dödat djur och skördat växter för att få mat. Vi har ändrat deras gener genom klassisk avel och växtförädling. Varken den majs vi odlar eller de kor vi mjölkar påminner särskilt mycket om sina naturliga släktingar. De flesta rashundar har inte mycket av sitt utseende gemensamt med vargen, och många av de egenskaper vi avlat fram har inte varit sådana som förbättrat jyckarnas livskvalitet.

Den så kallade monstertjuren Belgian Blue (som har så mycket muskler att den knappt orkar stå) är inte heller genmodifierad. Den är framtagen med samma klassiska avel som använts i årtusenden.

Många forskare menar därför att den viktiga etiska frågan är vilka förändringar vi ska acceptera och med vilka syften. Inte hur vi åstadkommer dem. Det skulle till exempel kunna vara oetiskt att ta fram husdjur som lever ett plågsamt liv bara för att vi människor ska få lite mer kött, oavsett om det skedde med genteknik eller klassisk avel. En ny gröda, som klarar torka och salt jord, skulle däremot kunna vara lika önskvärd för att ge mat åt svältande, oavsett om den tagits fram genom klassisk växtförädling eller med genteknik.

Teknikens vänner kan också peka på att vi människor inte är ensamma om att modifiera gener. I naturen finns en mycket vanlig jordbakterie, som i årmiljoner ägnat sig åt att förändra gener hos växter. För att tvinga växterna att tillverka näringsämnen åt sig. Kan det vara onaturligt och fel av oss människor att göra något som andra livsformer i naturen också gör?

På detta kan man svara att det visst kan vara fel. Bakterier har inget medvetande och inget samvete. De kan inte välja. Vi människor har däremot ett medvetande, en fri vilja och ett val. Vi är ansvariga för våra handlingar och måste därför fatta ett eget moraliskt beslut om vad vi vill göra.

Olika etiska skolor: Ofta beror oenighet när man diskuterar genteknik på att man har olika sätt att resonera om etiska frågor. Om några viktiga etiska skolor kan du läsa mer här.

Genetikens mörka historia: Mycket kunskap ger inte alltid gott omdöme om vad kunskaperna ska användas till. Till exempel spelade genetiker och medicinare viktiga roller som inspiratörer och pådrivare till förintelsen. Läs mer om detta här!