Blanda människa och djur?

Mellan människa och djur har hittills gått en viktig etisk gräns. Människan har tillskrivits ett unikt värde, som inte givits till andra levande varelser. Inom modern biologisk forskning har man dock på flera sätt börjat överskrida denna gräns. Olika slags blandningar skapas på gen- och cellnivå mellan människa och djur:

Förmänskligade genmodifierade djur?

Ett antal forskare arbetar med att försöka förstå vilka av de genetiska skillnaderna mellan människor och djur som ger oss de egenskaper, som vi anser vara det unikt mänskliga. Forskarna hittar gener och genvarianter, som de misstänker kan bidra till dessa egenskaper. De sätter in den mänskliga varianten av dessa gener i möss och andra djur för att se vad det får för effekt. De kombinerar flera sådana genvarianter med varandra i mössen, för att se vilken den kombinerade effekten är. Det vill säga de skapar djur med genvarianter och kombinationer av genvarianter, som misstänks vara ansvariga för att ge oss våra unikt mänskliga egenskaper.

Forskarnas hypotes är att en eller ett par enstaka gener inte har så stor betydelse för detta, utan att ett stort antal olika genvarianter tillsammans är ansvariga. Därför menar de att det inte är någon risk att sådana experimenten (där man bara använder enstaka gener) ska leda till en mus med verkligt mänskliga egenskaper.

Anledningen till att göra ett experiment är dock alltid att man inte vet vilket resultatet kommer att bli. Många är de försök som gett mycket överraskande resultat.

Blandningar mellan möss och människor

Vidare skapar en rad forskare mänskliga stamceller (embryonala och inducerade) med förhoppningen att de en dag ska kunna användas för att reparera skador och bota olika sjukdomar.

För att kontrollera att de stamcellsodlingar som fås fram verkligen har förmågan att bilda alla olika slags celler sprutas de mänskliga stamcellerna in i tidiga embryon från möss av en stam, som saknar immunförsvar och därför tolererar mänskliga celler. Man får då ett embryo som är en blandning (mosaik) mellan människa och mus. Detta embryo planteras in i en surrogatmoder (som är mus) och får utvecklas till en unge. Forskarna ser hos dessa ungar efter om de mänskliga stamcellerna hos sådana möss lyckats bilda alla principiellt olika celltyper. Har så skett vet man att cellerna i odlingen verkligen är så duktiga som man önskat.

De ungar som föds består alltså av en blandning av musceller och människoceller. En del av dem har könsceller som är helt mänskliga. Om två sådana djur fick para sig skulle ett helt mänskligt embryo kunna uppkomma. Det skulle dock befinna sig inne i ett djur som till det yttre ser ut som en mus, eftersom bara de djur som till sin konstruktion är tillräckligt muslika klarar fosterutvecklingen inne i en mushona. Embryot skulle därför inte ha någon chans att på plats i musens livmoder utvecklas till en människa.

Samfundet av stamcellsforskare har därför antagit riktlinjer som säger att två sådana möss som delvis består av människoceller aldrig ska få paras med varandra. Och att det ska finnas starka skäl för att de över huvud taget ska tillåtas para sig med normala möss.

Människokärnor till koägg

Några forskare hoppas kunna skapa embryonala stamceller från embryon som klonats från den patient, som skulle behöva stamcellerna. För att skapa klonade embryon behövs dock många ägg, och mänskliga äggceller är svåra att få tag på. Därför försöker några av dessa forskare att stoppa in patienternas cellkärnor i “urkärnade” ägg från helt andra arter, bland annat kanin och ko.

Man får därmed ett ägg, vars arvsanlag helt kommer från människan, men där resten av cellen kommer från ett annat djur. Tanken är att arvsanlagen kommer att ta kommandot, och se till att det hela utvecklas till ett normalt mänskligt embryo. Man vet dock inte hur stort inflytande resten av ägget har över cellkärnan och den fortsatta utvecklingen. Därmed vet man inte säkert hur starka drag av kanin eller ko ett embryo skulle få som utvecklades från ett sådant ägg

Att fundera över

Hur ska vi förhålla oss till dessa olika typer av blandningar mellan människa och djur? Vad ska krävas för att vi ska börja reflektera över ifall sådant “blandande” kan ge upphov till något levande som kan göra anspråk på människovärde?

• Ska vi möjligen fråga oss hur mycket av ett djurs celler eller gener som måste vara mänskliga för att vi ska uppfatta det som en människa? I så fall skulle kvantitativa skillnader vara det avgörande, inte kvalitativa.
• Är det viktiga inte hur många gener, celler eller organ som är mänskliga, utan vilka? Skulle, för att ta ett tekniskt mycket osannolikt exempel, en mänsklig hjärnbark i en schimpans kropp kunna göra anspråk på människovärde?  (I boken “Ett hundhjärta” leker Michail Bulgakov med sådana tankar. Den skrevs på 1920-talet, då man just upptäckt hormonsystemen. I boken förvandlas en hund sakta men säkert till människa när man transplanterat in en mänsklig hypofys.)
• Kanske det varken är celler eller gener utan egenskaper det hänger på? Skulle i så fall en mus eller schimpans som fått en uppsättning mänskliga gener och plötsligt började uppvisa vissa mänskliga drag kunna göra anspråk på att i vart fall delvis bli betraktad som människa.
• Eller är det moderskapet som avgör? Ska vi säga “Född av en mus – alltid mus, född av en människa – alltid människa”? Är det då vistelsen i livmodern som är det viktiga, eller äggets ursprung? I bägge fallen kan betraktelsesättet ge konsekvenser som inte omedelbart känns uppenbara: Om en schimpans skulle kunna utvecklas i livmodern på en kvinna med så allvarlig immundefekt att fostret inte avstöts – skulle den verkligen räknas som en människa? Om man lyckas åstadkomma en klonad människa med hjälp av ett kaninägg, har man då fått en kanin?

Frågan är svår. Vi har uppenbarligen inga svar som det råder enighet om.