Makten över världens mat

Under de senaste årtiondena har växtförädlingsföretag slagits ihop och köpt upp varandra. I hela världen återstår nu bara en handfull stora konglomerat av växtförädlingsjättar. Makten över världens utsäde koncentreras därför i allt färre händer.

En del debattörer fruktar att gentekniken kan göra denna maktkoncentration ännu värre. De tänker sig att det företag som först kan erbjuda en gröda som med genteknikens hjälp fått ännu högre avkastning och kanske några extra näringsämnen riskerar sopa golvet med sina konkurrenter och att bönder därför får ännu färre val och blir ännu mer beroende av en eller ett fåtal stora transnationella växtförädlingsjättar.

Teknikens anhängare påpekar då de hör detta att skeptikerna uppenbarligen oroar sig för att bönder skulle tycka de nya egenskaper man ger växterna med genteknik är förbättringar. Annars skulle de knappast oroa sig för att de genmodifierade varianterna skulle slå ut alla andra.

Vidare påpekar de att många av de projekt som nu pågår för att skapa grödor med förbättrat näringsinnehåll sker i stora samarbeten mellan offentligt betalade forskare och biståndsorganisationer, där inblandade företag lovat att fattiga jordbrukare ska kunna köpa utsäde utan att betala något extra för utvecklingskostnaden. Tack vare det sätt man idag organiserar utvecklingen av nya grödor med genteknik skulle det alltså kunna bli lättare för fattigare bönder att få bästa möjliga utsäde, inte svårare.