Sagor om bakterier, virus och fotsyntes

En sann saga för barn från 4 till 9 år om hur det kan gå till när man får magont.

Tre sagor som jag skrev för min då femårige son. Om vad som händer på cellers och molekylers nivå då bakterier gör en magsjuk, virus orsakar förkylning och kol och syre råkar ut för äventyrligheter i fotosyntes och cellandning.

Efter sagan visar jag bilder på hur bakterier, virus, storätarceller, hämoglobinmolekyler etc ser ut. Jag har läst dem för ett stort antal barngrupper från 5 till 9 år, bland annat på Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Djungeltelegrafen tycks ha spritt goda ord om dem, ty de hör alltid till de aktiviteter som snabbast blir fullbokade.

Rhinoviruset Rita och mördarcellerna

En sann saga om vad som händer när man blir förkyld. Rhinoviruset Rita kommer in i Lisas hals, klänger fast på en cell i halsväggen, klättrar in i den och börjar såga och klippa sönder allt som finns där inne. För att bygga nya Rhinovirus. Prickceller och mördarceller börjar nu kämpa mot viruset. Och ser till att man får feber.

Yersinia och dammsugarcellerna

En nästan sann berättelse hur det kan gå till när man får magont. Yersinia enterocolitica sitter i en fisk, som en farbror inte steker tillräckligt noga innan han äter. Så bakterien hamnar i hans mage och råkar ut för en rad äventyr. Bland annat blir han nästan uppäten av en dammsugarcell, men han räddar sig i sista stund med hjälp av en spruta med ett hemligt vapen …

Syremolekylen Sysse och koldioxidmolekylen Kålle

Syremolekylen Sysse sugs in i en pojkes mun. Han kommer ner i lungan, hamnar i en blodådra, plockas upp av en röd blodkropp och äts upp av en hämoglobinmolekyl, som släpper ut honom i musklerna just när pojken ska hoppa upp på en stor sten. Men där sätts han ihop med en kolatom, och förvandlas till koldioxidmolekylen Kålle. Som till slut, när han hamnat inne i bladet på en växt, omvandlas till syremolekylen Sysse igen.

En sann saga för barn från 4 till 9 år om hur det kan gå till när man får magont.

Om virus och kronprinsessor

“Jag tror att det är viktigt att läsa och berätta för barn om naturvetenskap, om atomer, celler, bakterier och gener. Så att barnen vänjer sig vid orden, och får en relation till dem. Så de inte är så farliga när man tids nog ska lära sig exakt vad de betyder.

När jag en gång presenterade dessa sagor sade en lärare till mig: “Inte vågar jag läsa dem för mina elever. Jag vet inte hur jag ska förklara vad ett virus är, om barnen sedan frågar.”

Först när det var för sent insåg jag vad jag borde ha svarat: “Så du vågar inte berätta sagor om riddare och prinsessor utan att kunna redogöra för feodalismen, och kronprinsessan Viktorias konstitutionella roll i dagens Sverige?”

Precis så enkelt är det faktiskt. Berättar man om en bakterie tar barnen emot bakterien precis som den framställs i sagan. Och får sedan lättare att hänga med när de möter bakterier i andra sammanhang.

Dessutom genomskådar barnen alla inslag i sagorna, där man förenklar eller tänjer på sanningen. Alla grupper jag läst dem för har listat ut vilka saker i sagorna som varit liknelser, och vilka som varit bokstavligt sanna!”