Idag var en sådan dag, då det är underbart att vara frilansare: Suttit på café och letat efter spännande rapporter i senaste månadens nummer av vetenskapliga tidskrifter. Ur skörden:
Mot konstgjord spindelväv?
Spindelväv är mycket starkare än stål, men mjukare. Perfekt material för att fånga in flygplan på korta hangarfartyg, och en massa annat. Om man bara kunde tillverka trådarna i stor skala… Spindlarna väver tråden av proteiner, som de förvarar i vattenlösning, innan proteinerna förenar sig till en växande tråd. Men när forskarna tagit genen för dessa proteiner och låtit bakterier eller djurceller tillverka dem klumpar de ihop sig med en gång. Klumpar istället för trådar, alltså! Vad göra? Ta reda på exakt hur proteinerna ser ut, och hoppas att det ska göra oss klokare! En svensk och en tysk forskargrupp har nu gjort detta för varsin del av proteinet. Och verkligen, det gav en hel del ledtrådar till hur proteinet ser till att haka fast vid sina kompisar bara vid rätt tillfälle. Ledtrådar, som vi kanske kan utnyttja för att själva lära oss väva spindeltråd! (Nature 465: 236, Nature 465:239)
Sanerande bakterier som vandrar mot föroreningen
Gen-ingenjörer har skapat en genmodifierad bakterie, som inte bara kan bryta ner det giftiga ogräsbekämpningsmedlet atrazine. Det kan dessutom upptäcka åt vilket håll det finns mycket av ämnet, och vandra åt det hållet! I vart fall i plastskålar på laboratoriet. Hur de klarar sig i jord och mark är det ingen som vet. Och antagligen kommer det att bli en häftig debatt om forskarna kommer så långt att de vill testa. (Nature Merchants Bank Routing Number Chem Biol 6:464)
Varför gamla möss får svårare att minnas
Att minnet blir sämre med åldern vet de flesta av oss av bitter erfarenhet. Hur kommer det sig? Kanske dessa experiment på möss avslöjar en del av förklaringen: Då mössen åldrades och minnet började svikta såg forskarna att mössen använde allt mindre av en grupp gener, som normalt behövs för att befästa minnen. Det visade sig bero på att det invid dessa gener inte fanns tillräckligt mycket av en kemikalie (som heter acetylgrupp) fästad på de proteiner (kallade histoner) som DNA-molekylen lindar sig kring. En kemikalie som måste sitta där, för att genen ska vara lätt att använda. När forskarna gav de gamla mössen extra hjälp att fästa denna kemikalie på rätt plats återfick de sin tidigare förmåga att lära sig och minnas! Kanske detta inte är ett steg på vägen mot en minnesmedicin för människor. Men i vart fall mot att förstå hur minnet fungerar. (Science 328: 753)
Jag tycker bakterierna är den mest positiva nyheten. Förhoppningsvis går det att använda samma eller liknande metod för en del andra ämnen man vill bli av med, också.
Malin: Roligt att se dig här! Många forskargrupper har åstadkommit genmodifierade bakterier som i provrör klarar av att bryta ner olika miljögifter, en del av dem klarar också av att bryta ner dem i stor skala om man släpper ner dem i tunnor eller stora kärl med ämnet. Däremot har det visat sig vara mycket svårt att få bakterier att lyckas bryta ner miljögifter i naturlig jord. Dels har de svårt att klara konkurrensen från andra bakterier i jorden. Dels har de svårt att komma till de platser i jordens mikrostruktur, där gifterna finns. Detta andra problem tycks ju forskarna här ha funnit en möjlig lösning på, och förstod jag artikeln rätt är detta en “proof of principle”-undersökning, så att liknande konstruktioner skulle kunna göras för andra gifter. Men sedan är naturligtvis frågan om man politiskt kommer att våga gå med på att genmodifierade bakterier släpps ut i miljön. Det sätt debatten förs om GM grödor gör att man tvivlar …