Jordan Peterson är en kanadensisk psykologiforskare, med en omfattande och välciterad vetenskaplig produktion. Han har även gjort sig känd som en popularisator av sin forskning om myter och symboler i världens kulturer, där hans beundran för Jung och hans ideer om kollektiva arketyper lett honom till inslag i sina föreläsningar som får huden på mig som biolog att knottra sig. (Se till exempel detta lilla klipp.) Men jag vet hur lätt det är att ur en stor produktion klippa ut en enstaka tokighet, så jag tänker inte döma honom på det klippet.
Parallellt med detta har han de senaste åren gjort karriär som föreläsare på Youtube, där han blivit mycket populär hos unga män genom att kombinera tämligen självklara livsvisdomar av typen “bädda sängen, räta ryggen, ta dig an de utmaningar livet bjuder och var nöjd med din lott” med en livssyn där mycket av våra förutsättningar är givna av biologin, kvinnorna kontrollerar reproduktionen och och det är synd om männen.
För dem som känner mig säger det sig självt att de senare hållningarna inte alls stämmer överens med mina egna åsikter och värderingar kring det här med feminism och jämställdhet. Jag har därför i sociala media haft lätt att instämma i och vidarebefodra kritik mot honom, inte minst när biologvänner berättat att han varit helt ute och cyklat och misshandlat biologin kring manlighet/kvinnlighet i sitt skrivande och pratande. Ett intryck jag också fått av de Youtubeklipp av honom jag tittat på.
Det har lett till att vänner bett om en mer grundlig genomgång av vad det är Peterson påstår som är fel, och andra vänner till att hävda att jag är ute och cyklar. Eftersom ytterligare andra vänner gång på gpng hänvisat till Peterson när de hävdat fullständigt bisarra saker om biologin bakom kön och dominanshierarkier beslöt jag ägna några timmar åt saken och göra de första vännerna till viljes.
Peterson har emellertid skapat en enorm djungel av Youtubeklipp, och varje försök jag gjort att kritisera något i ett sådant klipp har bara lett till kommentaren från hans beundrare att det inte är representativt, och att jag ska titta på andra klipp. Eftersom jag inte har någon lust att titta genom dem alla har jag istället satt tänderna i hans på svenska nyutkomna bok “12 livsregler – ett motgift mot kaos”. Som enligt honom själv sammanfattar och utvecklar de självhjälpsteman han Youtube-föreläst om.
Boken består av tolv kapitel om varsin rätt trivialt livsregel. De allra flesta innehåller sedan en blandning av psykologiskt allmängods, episodiska erfarenheter från hans egna arbete med psykoterapi och långa utläggningar om myter från bibeln och lätt (eller gravt) Jung-influerade tolkningar av dessa. Ibland finns lite skönlitteratur (han har den goda smaken att gilla Solzjenitsyn) och synnerligen elementär politisk idéhistoria. Och där finns två rätt korta partier där han tar sats i evolutionsbiologi och/eller neurovetenskap. De handlar om dominanshierarkier respektive manlighet och kvinnlighet, och är båda fullständigt hårresande för en biolog att läsa.
Peterson och dominanshierarkier
På vägen mot sin första livsregel (om att räta på ryggen) tar Peterson sats i sina egna erfarenheter av aggressiva gärdsmyggar, och beskrivningar av humrars och hönors dominanshierarkier. Han beskriver vad jag kan förstå beteendena hos dessa arter på ett helt rimligt sätt. Men sedan fortsätter han som om alla arter evolutionen frambringat från humrars och gärdsmyggars (och därmed också människors) gemensamma förfäder har samma slags dominanshierarkier, och att att dominanshierarkierna därför fungerar på samma sätt hos oss alla.
För den som har bara minsta grepp om etologi (vetenskapens om djurs beteende) och beteendeevolution är det dock väl känt att dominanshierarkier är en snabbt evolverande egenskap, som varierar kraftigt mellan arter betydligt närmare släkt med varandra än gärdsmyggar, människor och humrar. Som formas utifrån den enskilda artens levnadssätt, som i sin tur formas av den ekologiska nisch arten tagit i besittning. Till exempel ser saken mycket olika ut mellan schimpanser, gorillor och bonoboer. Under utvecklingen från hummerns och vår sista gemensamma urfader har därför dominanshierarkier kommit och gått, och yttrat sig på många olika sätt. Hos de arter Peterson jämför är det högst troligt att dominanshierarkierna uppkommit oberoende av varandra, genom konvergent evolution.
Visst. Människan har helt uppenbart system för dominanshierarkier. Men man kan inte dra någon som helst slutsats om människans dominanshierarkier från gärdsmyggars, hönors och humrars. Trots det hoppar Peterson utan minsta kommentar eller reservation snabbt från humrars kamp om revir till mänskliga vetenskapsmäns kamp om vetenskaplig berömmelse. Det hoppet är djupt problematiskt. Antingen har Peterson ingenting begripit om den beteendeevolution han stöder sig på. Eller så missleder han medvetet läsaren.
Vidare behöver man bara elementär kunskap om evolutionära aspekter kring neurokemi, för att veta att uppsättningen signalämnen i djurens hjärnor har varit uppseendeväckande stabil sedan de uppkom mycket tidigt under de flercelliga djurens evolution, medan de mycket ofta under evolutionen byter roll och uppgift i nervsystemet. Att serotoninsystemet finns hos de flesta djurarter betyder alltså inte som Peterson skriver att dominanssystemet är en evolutionärt “gammal, fundamental aspekt av hjärnan som påverkar varje aspekt av varat.” Det är istället serotoninsystemet som är evolutionärt gammalt och fundamentalt, och som förutom sin mycket viktiga roll i lärande är inblandat i en rad olika aspekter av socialitet. Hos många arter som har dominanshierarkier, även för att vara med och reglera dessa.
När jag skrivit stycket ovan har jag dock gjort en välvillig tolkning av vad Peterson skriver. Läser man hans text bokstavligt är det nämligen inte ett system med signalämnen han påstår är gammal, utan den “del av hjärnan” som håller reda på ens position i hierarkierna. Någon sådan del av hjärnan är dock svår att peka ut, i alla fall med hjälp av den referens som Peterson hänvisar till. Den är istället en översikt av serotoninsystemet, som alltså cirkulerar kring ett signalämne, som finns överallt i hjärnan. När jag för säkerhets skull söker på nätet efter översiktsartiklar som handlar om frågan var “dominanssystemet” är lokaliserat (till exempel den här) hittar jag tabeller, där väldigt många olika ställen i människans hjärna pekas ut. Både evolutionärt gamla områden i hjärnstam och limbiska systemet, och områden i den prefrontala cortex, som knappt finns hos speciellt många andra djur än vi.
Vidare skriver Peterson att det för alla djur är ohälsosamt att vara längst ner i statushierarkin, för det slår på stress. Det är helt sant för både råtta och människa, och om man som Peterson tror att systemen för dominans ser ut på samma sätt hos alla andra djur är det naturligtvis lätt att råka skriva så. Men det hela skiljer mellan olika arter, det slås fast i en översiktsartikel av en högt renommerad forskare kring social stress hos olika djurarter. Hos somliga arter är det individer högt upp i hierarkierna som drabbas av mycket stress och stressrelaterad ohälsa, hos andra arter individer längst ner i hierarkierna. (Se här.) Föga överraskande beror vilketdera på det sociala organisationssystemet hos respektive art. Vilka som sagt kan vara mycket olika även hos mycket närbesläktade arter.
I utläggningen om stress och hälsa slår dessutom Peterson kategoriskt fast att dominanshierarkierna gör att de fåglar och människor som står längst ner i dominanshierarkierna dör först när infektioner och epidemier dyker upp. Fastän alla som kan något om sambandet mellan stress och immunitet vet att sambanden är betydligt mer subtila än så: De människor som står långt ner i statushierarkin har vanligen högre stressnivå än den som står högt upp, som är stressade har i genomsnitt svagare immunförsvar, vilket gör att de lider större risk att drabbas. Man behöver inte ens kunna något om neuroimmunologi för att veta detta. Det räcker att ha läst lite kultur- och litteraturhistoria för att veta att det inte bara var fattiga trångbodda undernärda arbetare som drabbades av TBC under århundradet runt förra sekelskiftet.
Peterson och könsskillnader
De här galenskaperna är dock bara småpotatis i jämförelse med vad som kommer i nästa kapitel, under Petersons andra råd, om ens ansvar för att utgå från att man själv har ett ansvar. Avsnittet börjar med närmast metafysiska resonemang om ordning och kaos (där han inte bryr sig ett vitten om att termodynamik haft betydligt mer än Jungpsykologi att säga om de begreppen). “Ordning” är allt som Peterson tycks gilla, ett lyckligt äktenskap, folkstammen, religionen, hemmets härd, tåg som går efter tidtabellen. “Kaos” är allt det andra, jobbiga.
Sedan suggererar Peterson genom ett antal tankehopp och en komplett misshandel av evolutionsbiologin fram en bild av att det redan för en miljard år sedan hos de dåtida livsformerna utvecklades en manlig och en kvinnlig personlighet, där den manliga kan associeras med ordning, och den kvinnliga med kaos.
Mer exakt skriver han “De personligheter som vi har utvecklats att uppfatta har så gott som alltid funnits i förutsägbar form och i fysiska, hierarkiska konfigurationer. De har exempelvis varit manliga och kvinnliga i en miljard år.” I den mån denna misshandel av pregnant språk över huvud taget går att förstå, är det rent biologisk fullständig rappakalja.
Det är helt sant att könlig förökning utvecklades första gången för i runda slängar en miljard år sedan. Men att “personligheter” skulle ha någonting med de primitiva organismer som då fanns att göra, det är ett mycket – låt mig för att vara snäll säga – “kreativt” sätt att använda språket.
Samma fundamentala problem som vi såg hos hans föreställningar om dominanshierarkier finns med den här tankefiguren. Könslig förökning har utvecklats många gånger under evolutionen, och innebörden av vad det på cellbiologisk nivå betyder att ha det ena eller andra könet ser ut, och har sett ut, på många olika sätt hos olika könligt förökande varelser. Och samma sak gäller vad det beteendemässigt innebär för en individ att ha det ena eller andra könet. Variationen därvidlag mellan arter och under evolutionen är enorm.
Sedan kan jag inte undanhålla från er hur Peterson fortsätter längs den inslagna vägen: “Vårt medvetande är mycket äldre än mänskligheten. Vår mest grundläggande kategori – i visst avseende lika gammal som könsakten – tycks vara den som rör han- och honkön. Vi tycks med hjälp av den primitiva kunskap bestående av ett strukturerat kreativt motsatsförhållande ha börjat tolka allt genom dess lins”.
“Vårt medvetande” skulle alltså vara äldre än mänskligheten, vi skulle alla tolka allt genom man/kvinnadiktomin och vi skulle ha gjort det med hjälp av kunskap som uppstått redan innan de första däggdjuren utvecklade en tänkande hjärna! Där får jag som synes åter som biolog dåndimpen. Men sedan ser jag att han här refererar till en Jung-elev, så den här utläggningen kanske ska anses höra till den del av hans skrivande som ligger utanför min granskning.
Avslutande kommentar:
Vad jag kan bedöma behöver inte Peterson den biologi han misshandlar för att driva hem sina tämligen triviala livsregler. Den som känner att hen blir lyckligare och bättre som människa av det kan nog utan större men ta till sig Petersons råd (även om jag rekommenderar läsarna närma sig texten på väg fram till råden i kapitel elva och tolv med viss kritisk blick).
Vad jag efter denna genomgång känner mig absolut säker på är dock att Peterson när han hänvisar till biologi antingen är en charlatan som inte mycket begriper av innebörden av de artiklar han citerar, eller att han är en förslagen lögnare, som väl lärt sig metoden att ljuga genom att utelämna väsentligheter och sedan kasta in massor av påståenden och referenser där han blandar korrekta återgivanden av trivialia med hårresande slutsatser och kopplingar. Välviljeprincipen leder mig att luta åt det första tolkningen, även om den vetenskapliga briljans tidigare kollegor vittnar om i hans empiriska forskning skaver mot en sådan tolkning.
Så kära vänner. Lyssna hur mycket ni vill på hans underhållande hopkok av bibelhistoria, jungiansk psykologi och förnumstiga levnadsråd. Men hänvisa inte till Peterson i frågor om människans biologiska natur. Kring de frågorna är han antingen en förslagen lögnare eller en okunnig charlatan.
Tack! Väldigt intressant inlägg.
Tack Henrik, jag har slitit med hans lärljungar en vecka nu med just de här sakerna som inte är mitt område. Det du skriver som elementärt var nytt för mig, så intressant också! TBC diskussionen ovan hoppade lite för snabbt, men annars tycker jag du kan översätta den till engelska om du har tid och skicka den till honom.
Hej Henrik, ditt inlägg är svårt att bemöta om man inte själv är forskare. Jordan Peterson är forskare och hanhar stuckit ut hakan i avsnitt som handlar om naturvetenskap.
Eftersom du nu drämmer till med full kraft ber jag dig hänvisa till den forskning som visar att Jordan Peterson ljuger.
Eftersom hans skrifter och offentliga framträdanden har en så framträdande plats i den offentliga debatten finner jag det lite märkligt att inte fler seriösa forskare än du (för det är du väl?) inte har gett sig på honom och smulat sönder allt han sag för länge sedan.
Jag tycker också att det vore på plats att du på ett lite mer analytiskt sätt för fram din kritik mot de slutsatser han har kommit till: att man ska ta ansvar för sitt eget liv FÖR ATT FÅ ETT BÄTTRE LIV SJÄLV! Det är ju det som är poängen: få en mening i sitt eget liv, har du missat det?
För min del tror jag att du bara är ute efter att tjäna billiga poäng. Du gör i vart fall en poäng att göra precis tvärtom vad Jordna Peterson rekommenderar för dig, Henrik Brändén. Men lycka till med det!
Tack för denna utomordentligt uttömmande och vederhäftiga redovisning av JBP:s falska profetior om dominanshierkarkier mm mm liknande strunt.Man undrar vad representanterna för vetenskapssamhället håller hus när kvasivetenskapligt bludder som detta helt plötsligt lanseras som Vetenskapliga Sanningar både här och där, där de minst hör hemma, som tex inte minst i Filosofiska Rummet på SR P1 i samband med den dramaserie som Mogensen presenterade för några veckor sedan som heter Balkongkriget, vari han bla intervjuade en sociolog som hette Mikael Klintman som skrivit en bok tillsammans med en psykolog från KI som heter “Gruppens grepp”, som jag fick intrycket av också har sin grund i dessa teorier om “dominanshierkier”, men som tex inte har ngn bäring på flockbeteende i största allmänhet, vilket dock tycktes utgöra den grundläggande oproblematiserade premissen för de vilda spekulationerna. Enligt min mening har denna trend inom sociobiologismen såväl som inom den alltför ensidigt postmodernistiska konstruktivismen sin ideologiska grund i Claude Lévi Strauss idéer om “binary oppositions”, som han i sin tur hämtade idéerna till från Jungs mytforskning. liksom även om den fullständigt obevisade teorin om patriarkatets universalitet och det mänskliga samhällets uppkomst ur männens alliansbygge med kvinnor som handelsvaror. http://mmstudies.com/father
Sen undrar jag apropå detta du skriver: “Visst. Människan har helt uppenbart system för dominanshierarkier” om du därmed också menar att de i så fall skulle vara generellt / universellt gällande i Homo Sapiens samhälleliga system och vad du i så fall grundar det på för slag av vetenskaplig forskning. Jag vill nämligen hävda att denna mycket robusta kulturevolutionärt inriktade teoribildning på tvärvetenskaplig basis tyder på ngt hELT annat:
Current Anthropology Volume 58, Number 4, August 2017 435
Wild Voices
Mimicry, Reversal, Metaphor, and the Emergence of Language
by Chris Knight and Jerome Lewis
Why is it that, out of 220 primate species, we are the only one that talks? The relative inflexibility of primate vocal signaling reflects audience pressure for reliability. Where interests conflict, listeners’ resistance to being deceived drives signalers to limit their vocal repertoire to signals that cannot be faked. This constraint was lifted in the human case, we argue, because the original victims of our species’ first deceptive vocalizations were nonhuman animals. When our ancestors were vulnerable hominins equipped with limited weaponry, they kept predators away by increasing the range and diversity of their vocal calls. This led to choral singing, primarily by females, and deceptive mimicry of animal calls, primarily by scavenging and hunting males. A critical feature of our model is the core principle of reversal, whereby deceptive signals aimed originally by a coalition against an external target are subsequently redeployed for honest communicative purposes within the group. We argue that this dynamic culminated ultimately in gestural, vocal, and ritual metaphor, opening the way to word formation and the rapid emergence of grammar.
https://www.journals.uchicago.edu/doi/pdfplus/10.1086/692905?fbclid=IwAR3MtYA7otf4taK1uEyWe1wBv8CdR6IbsJ65yWtaaTXx3lEjlUnoGPlnApw
Gunilla: Tack för referensen. Jag misstänker att jag tänkte statushierarkier. Dominanshierarkier är väl bara en möjlig form av sådana?
Olle: Peterson är en välrenommerad forskare i experimentell psykologi, som särskilt gjort viktiga insatser kring alkoholberoendets psykologi. Men det gör en inte till en expert på att bedöma evolutionsbiologi opch evolutionära aspekter på neurokemi, och i de ämnena behöver man bara en basal grundutbildning för att upptäcka att Peterson är ute och cyklar. Jag har ägnat mig mer åt forskning i ämnen i närheten av det jag diskuterar än Peterson, och detta blogginlägg har med gillande delats av en av landets främsta forskare kring sociala beteendens evolutionsbiologi, Patrik Lindenfors.
Hur ser du som biolog denna vetenskapliga studie, påverkar det Petersons påstående om könsskillnader? http://science.sciencemag.org/content/362/6412/eaas9899
Tack för svar Henrik, men det var litet ofullständigt. För det första; vari består skillnaden mellan det som benämns som “statushierarki” och “dominanshierarki”. Och för det andra; i vilken forskning har förekomsten av det ena eller andra i mänskliga kulturer / samhällen kunnat beläggas?
Henrik Brändén: Även om Olles inlägg har en något syrlig ton och avslutas med en liten ad hominem så kan jag ändå tycka att han har en poäng. Det vimlar redan av inlägg på internet med tyckanden om hur fel Peterson har samt att han bedriver pseudovetenskap och dylikt. Jag tror det då är viktigt att hänvisa till vad forskningen säger idag för att visa att Peterson isf har fel i det han säger. De delar som är av mer filosofisk sort är ju en sak, men det finns ju flertalet rent sakliga punkter här som bör ha ett faktiskt sanningsvärde, och här måste man ju kunna peka ut var det går stick i stäv med vad etablerad konsensus inom forskning är idag.
Det här framstår mer som din åsikt i frågan. Det räcker inte med att referera den till din egen titel eftersom det lätt framstår som “biased” då det är du som skrivit inlägget, och med värdeladdade uttryck som “charlatan” och “lögnare” så framstår du inte som en neutral röst i sammanhanget. Peterson refererar ju själv ofta till forskning, så jag tänker att det då är viktigt att peka ut där den brister genom att just referera till forskning/etablerad vetenskap och därmed visa var han går fel.
Ditt inlägg kan givetvis vara bra detta till trots, men framstår ju tyvärr mest som åsikter om du inte härleder din “debunk” av honom till trovärdiga källor. Det här påminner mer om en partsinlaga i den form den har nu, och det blir ju ett hinder om du har ambitionen att få andra människor att tänka om angående Peterson.
Du är ju givetvis fri att ta dig an det hela så som du anser passar bäst, men jag tror tyvärr inte det blir ett produktivt inlägg i debatten. Att referera till Patrik Lindenfors som auktoritet räcker inte det heller, för han kan inte ensam representera vad som är konsensus inom internationell forskning. Enskilda personer kan inte stå som garanti för vetenskapen blott i egenskap av att vara forskare, det är vetenskapen i sig som bör vara det legitimerande. Referera hellre till den istället.
Allt gott!
Hej
Jag undrar på vilket vis konvergens och seratoninets användningsområden bevisar att JBP har fel? Jag försvarar inte hans påståenden och är inte så insatt i vad han påstått, men jag reagerar mot den typen av retorik när man hänvisar till att en faktor kan bero på andra saker.
Hej Henrik och tack för genomgången. Jag har själv tänkt att kolla upp en del påståenden men aldrig kommit så långt. Jag har inte läst boken, har inte för avsikt att göra det men har sett en del youtube-klipp. Mycket är som sagt ganska självklara saker men om människor blir hjälpta av att höra lite självklara saker ibland så ser jag inget problem med det och är inget som behöver nedvärderas i min mening. Som forskare i farmakologi får man väl säga att jag också kommer från det naturvetenskapliga hållet och har lite svårt med Jung men kan ändå som underhållning lyssna på en föreläsning om arketyper inom psykologin utan att ta det helt seriöst.
När jag läser din text får jag dock intrycket att du a priori färgats ganska rejält av någon form av aversion mot Peterson och lite i samma anda som flera andra gett dig ut för att bevisa honom som charlatan, konservativ och allmänt ond. Att du inte kan lyssna på ett resonemang utan att få känslomässigt ”hårresande” säger något om objektiviteten. Som sagt har jag inte läst boken men jag hörde ett svar han hade på ”hummerkritiken”, dvs att huvudpunkten var att människan inordnar sig i statushierarkier precis som många andra djur och detta inte var en uppfinning konstruerad av ”det västerländska kapitalistiska patriarkatet” (vem som nu påstår det, men det finns det säkert dem som gör), jag tror det var i intervjun med brittiska GQ. Jag kan ju iofs efter din genomgång hålla med om att hans ordval om hur djupt befästa dessa funktioner är rent evolutionärt är olyckliga och inte hade hållt i en vetenskaplig publikation, kanske platsar de inte ens i en självhjälpsbok, vem vet. Huvudpunkten om en neurobiologisk bas för mänskliga statushierarkier står nog fast trots dessa invändningar, det skriver du ju själv, ditt ordval om om pseudobiologi ter sig i så fall väl avfärdande för att jag ska kunna ta dig helt seriöst heller.
Förutom dina egna förutfattade meningar verkar din text vara ganska vinklad för att tillgodose den publik du sa att du var ute efter. Dina invändningar är outvecklade, t.ex. hoppet från humrar till vetenskapsmän är ”problematiskt”, hur? Din text låter inte mig se det, är inte båda en form av revirhävdande? Om inte, varför?. Stycket om fåglarna som dör verkar vara en halmgubbe, ”män är längre än kvinnor” är också ett samband som gäller medelvärden som ingen tar bokstavligt, tror inte någon tolkar det som att djur enbart kan avlida baklänges upp genom en hierarki. Som påpekats tidigare är TBC-delen oklar, möjligen är den del av samma halmgubbe?
Vad gäller könsskillnaderna börjar det med Jung igen, som jag inte orkar försöka förstå, om det ens går. Då du heller inte verkar förstå Jung så signalerar du lite till din publik igen istället och tycker att Peterson är konservativ (vilket han kanske är, det påstår han inte själv), vilket vi ska förstå är dåligt, hur det hänger ihop med adekvata invändningar om biologi vet ingen. Sedan kommer vi dock in på det som nämner biologin, och jag kan hålla med om att det låter snurrigt, kanske menar han människors syn på personligheterna manligt och kvinnligt, den kanske är att de ”alltid funnits”, personligheter verkar igen vara något Jungianskt vad vet jag, vad vet du? Inga försök att förstå görs. Nästa passage som du ”inte kan undanhålla” kan jag ju i alla fall försöka förstå ur ett psykologiskt perspektiv. Då även vissa andra djur tycks ha ett medvetande i någon grad och prokreationen alltid varit av central vikt så är det inte konstigt att när en självmedveten art utvecklas finns den aspekten med i det psyke som uppstår. Dock låter det osannolikt, som du skriver ,att det skulle gå tillbaka till början av sexuell reproduktion, innan ett medvetande utvecklats. Men igen kommer Jung in och som du säger är det utanför din expertis och både den spelade dåndimpen och luktsaltet var i onödan.
Utan att vara någon stor följare eller expert på Peterson skulle jag säga att det jag sett av honom varit 70 % självklarheter, påståenden med god evidens, och tips som klinisk psykolog, 25 % Jungianskt babbel om skuggor och arketyper, bibliska referenser, 5 % batshit crazy. Det må vara så att den handfull citat om biologi du hittat mestadels hamnar i de sista två kategorierna men om de är de enda exemplen du hade gör inte din ganska oproffsiga genomgång mig alls övertygad om att alla hans uttalanden med biologisk bakgrund skulle vara bedrägliga eller lögn. Snarare gör det mig mindre benägen att ta dig på allvar. Skriv om din text med riktiga utläggningar av ”problem”, inkludera referenser, skippa allt politiskt tribalsignalerande tramsspråk, fultolka inte, om du inte förstår en del, fråga honom, han har tydligen en Q&A session.
NYTimes kallade honom en av de stora tänkarna just nu, jag tänker att stora tänkare ofta varit excentriska och haft en blandad verkshöjd på sina idéer. Han erbjuder i alla fall lite motvikt till vissa förhärskande resonemang i den allmänna diskursen, vilket är nyttigt inte minst i lilla konsensus-älskande Sverige. Det gillas ju såklart inte av de han säger emot, vilket visas i den frenesi, påhittade åsikter, brunsmetning, gliringar och fultolkningar du själv just varit en del av.
Akta dig när du bekämpar charlataner, så att du inte blir en själv.
David: Ja, jag känner till den, och är inte förvånad. Den studien reder ut intressanta genomsnittliga skillnader mellan kön, och de är av en art där det är lätt att föreställa sig att de till stora delar har sociala förklaringar – inte minst som de observerade skillnaderbna varierar just med sociala och kulturella förhållanden. Som du kan se i tidigare poster här är jag också väl medveten om att det ofta finns biologiska delförklaringar till de skillnader i beteende man kan se mellan könen. Läs gärna om du är intresserad det utkast till bokkapitel som finns utlagt i förra blogposten. Där finns många nyttiga referenser.
Gunilla: Om du tittar på Whitehallstudien och den socialmedicinska forskning som kommit i dess spår visar den tydliga relationer mellan stresshormonnivåer och inte bara olika monetärt relaterade socioekonomiska faktorer, utan också rena statusmarkörer, i en sådan grad att många tror att det är statusen i sig, inte de ekonomiska faktorerna, som är det avgörande. Om det ska kallas för “statushierarkier” eller något annat kan man naturligtvis diskutera, men i alla fall forskare i det paradigmet har jag hört och sett använda begreppet, och relatera fenomenet till experimentdjurs hackordningar,
Markus: Nu är det så att på de två ställen i boken som tar sats i biologi konstaterar inte bara jag utan alla jag känner som är pålästa i evolutionsbiologi att Peterson skriver saker som tydligt visar att han inte begriper saken. Det bara är så, även om det är väldigt svårt att ta in för dem som bestämt sig för att gilla honom. Det hela är mystiskt, eftersom han skulle kunna göra de flesta av sina politiska poänger även med ett fullständigt rimligt sätt att hantera biologin, och han antagligen bara skulle behövt ha de delarna av manuset på ett par timmars sakgransdkning hos en biologkollega för att få hjälp att göra det rätt.
Poängen med min genomgång är – och det försökte jag vara tydlig med – inte att de skulle visa att Petersons djupare filosofiska och politiska slutsatser skulle vara fel. För det gör de inte. Skälet till att jag skrivit inlägget är istället att mitt sociala mediaflöde sedan något år vimlat av tvärsäkra men horribla påståenden om människans biologiska natur, där Peterson anges som källa. Därför har jag vetat granska vid källan och inte vid apologeternas referat just hans sätt att hantera biologisk kunskap med bäring på frågan om människasn biologiska natur. Och där är det solklart, han bottnar inte.
Thomas: Det mystiska är som sagt att JP skulle kunna dra precis samma politiska slutsatser om han gav en korrekt istället för en vansinnig beskrivning av hur dominanshierarkier uppkommit i olika arter. Det jag invänder mot här är hans beskrivning, inte de slutsatser han sedan drar. (Kring dem har jag andra invändningar, men de hör till den politiska sfären, inte den vetenskapliga.)
Klas: att jag skriver att några resonemang är hårresande skulle naturligtvis kunna bero på att jag är färgad av en negativ förförståelse (vilket jag inte gjorde något försök att dölja att jag är, jag tycker det är bättre att vara ärlig om sådant) men min arbetshypotes är att det framför allt berodde på att resonemanget var hårresande. Det var just det videoklipp som jag betecknade “hårresande” som skapade den skeptiska förförståelse jag närmade mig denna granskning med. Men jag håller så här med några dagars distans med dig om att den språkliga dräkten blivit “suboptimal”. Tack för ditt avslutande råd!
Hela den här ändlösa diskussionen skulle vara totalt överflödig om de forskningsresultat som hänvisas till i den, kontrollerades gentemot konkret empiriska antropologiska data vad gäller skillnaden mellan fredligt egalitära samhällsbildningar, grundade på det som kallas för en “konsensus”-baserat beslutsgång / anarkistisk både bottom up / top down politisk / samhällelig organisation beståendes av enskilda celler sammanhållna av matriarkala, eller som det ska heta enligt konsensus i det västerländska vetenskapsetablissemanget “matrilinjära” system, vari arvslinjen går på moderssidan och hus och jordegendomar förvaltas kollektivt av mödrarna / döttrarna, och företräds av en gudinnerelaterad sakral etik och moral i fråga om Gudinnans givmilda “abundance” och en rättvis fördelning av tillgångarna och förhindrande av ackumulation genom det som kallas för gift giving economic systems – och med senare patriarkalt hierarkiskt kolonialistiska kapitalistiska utsugarystem, vilka i grunden bygger på kvinnors underordning och gratis slavbarbetskraft som hålls under kontroll med psykiskt och (patriarkala religionssystem) och fysiskt / sexuellt våld. De har initierats genom en kolonialistisk ursurpering av de tidigare matriarkala högkulturer som fanns runt de stora floddalarna och som tex i Ghana i Västafrika fortlevde ända till in på 1500-talet, med resultatet att de alla bara inom loppet av några århundraden eller ngt enstaka årtusende kommit att eroderas ner till grus och aska. Det mest frapperande exemplet på denna ödesdigra förstörelseverksamhet är kanske raserandet av den enormt högt utvecklade och sofistikerade kulturen i Harappa som blomstrade under förhistorisk tid.
https://www.facebook.com/gunilla.madegard/posts/2044260042471307
Jag har inte läst boken men väl sett ett antal youtube-klipp. Jag har inga problem med att acceptera att biologi inte är hans expertområde, men i ett antal avseenden tycks det mig som att kritiken du framför baseras på att du övertolkar det han skriver.
Exempelvis så skriver du att olika arter har olika hierarkier och han obekymrat “hoppar” från observationen av hierarkier hos lägre stående djur till vetenskapsmäns kamp om berömmelse. Men ett “hopp” är ju ett gap, en lucka, och innebär just ingen avsikt om någon exakt parallell eller normativt påstående. Vill du påvisa ett fel i resonemanget är det inte ett hopp du ska finna, utan ett uttryckt samband.
Det JBP säger är inte, såvitt jag kunnat se, att vi borde/måste bete oss som precis humrar eller dra några väldigt detaljerade slutsatser om våra egna hierarkiers natur genom att titta på djur. Hans poäng är istället (iaf i youtube-klippen) att påvisa att vårt samhälles hierarkier inte är en produkt av västerlandets kultur och/eller dess kapitalism, utan har mycket djupare rötter än så. Samt givetvis att vi behöver hierarkier i olika former (samtidigt som vi behöver se till att de inte blir korrupta och tyranniska). Han brukar också påpeka att västerländska hierarkier till största delen är baserade på kompetens, inte på arbiträrt tyranni och diskriminering. Vet inte hur mycket av detta som återspeglas i boken dock.
Men, alltså, att serotoninsystemet ger upphov till dominanshierarkier som ser lite annorlunda ut hos olika arter och används till att reglera annat socialt är förvisso sant, men invaliderar knappast JBPs poäng, dvs att hierarkier är en gammal biologisk grej, inte en arbiträr social pryl vi kan göra oss av med genom lite dekonstruktiv postmodernism eller whatever. Jag tycker att mycket annat i din kritik är behäftat med samma problematik – du stör dig på en sorts grundhet i framställningen (troligen förstärkt av att du är negativt inställd till JBP från början), såpass att du missar att detaljnivån han lägger sig på räcker för det han vill påvisa.
Tack från en gammal psykolog för en uppfriskande diskussion om Jordan B Petersons idéer och resonemang. Som sagt levnadsregler är en sak men f.ö håller jag med om att biologin kunde vara bättre. Skönt att de gamla matriarkaten till sist nämndes. Annars är det som mest slagit mig med honom är att han ser så tragisk ut som om all världens sorger och bekymmer vilar på honom.
Ang. TBC vet jag gm familjehistoria att den drabbade alla samhällsklasser.
Jesper, som jag skrivit: Jag har inte tid att lyssna genom hundratals timmar youtubeklipp, utan bedömer vad han skrivit i boken. På något sätt tycker jag att om han manade något annat än han skrivit där, kunde han ju skrivit detta andra. Istället för bland mycket annat “Dominanshierarkier har varit ett i grunden permanent inslag i de livsvillkor som allt komplext liv har anpassat sig till” (s.12).
“Visst. Människan har helt uppenbart system för dominanshierarkier. Men man kan inte dra någon som helst slutsats om människans dominanshierarkier från gärdsmyggars, hönors och humrars.”
Fast nu förstår du väl själv att han inte använder humrar som ett bevis för egenskapen hos människan? Utan att det bara är ett exempel på att det existerar (precis som när vänstermänniskor använder homosexualitet bland djur som bevis för dess naturlighet, håller med om att det är naturligt, för allt är naturligt, men det är ett ytterst svagt argument).
Med andra ord var exemplet bara där för att visa att dominanshierarkier fanns långt innan kapitalism. Humanister och annan ren skit som genus”vetenskap” har en tendens att påstå att det är en social konstrukt som uppkom med kapitalism.
JBP:s storhet ligger i att han är den första människan på Jorden som har vågat ta bladet från munnen och klätt av de totalt galna genusteorierna som har nästlat sig in på i princip alla institutioner i samhället. ”Genusforskningen” är den enda disciplinen som absolut aldrig får ifrågasättas. I genusteorins namn är det helt okej att bunta ihop folk med epitet som hudfärg, kön, ålder och utbildningsnivå (läs vita medelålders män) för att sen prata om dessa som potentiella våldtäktsmän, kvinnoförtryckare och maktgalningar.
Du verkar vara en sån som har hoppat på genuståget för att du vet att det är öppet mål i Sverige. När det nu kommer en vältalig och välutbildad herre och klär av hela genusforskningen blir du orolig och försöker använda din egen titel för att streta emot.
Du har inte lyckats redogöra för någon väsentlig brist i JBP:s övergripande budskap. Du har tolkat vissa av de källorna han har använt sig av lite annorlunda, men i övrigt bevisar du snarare hans tes om hur män som dig blundar för alla uppenbara brister i genusteorin i jakten på att vara ”god”
Det heter gärdsmygar.
Ge mig in i kommentarstråden, trots att flera ämnen redan tagits upp.
Du har gjort ett bra, och enligt mig underhållande, beskrivning av Petersons brister i sina förklaringar och förståelse för biologi. Skulle gärna önska fler referenser till dina påståenden, det vore intressant att kunna fördjupa sig (en av dina referenser, den första, verkar dessutom vara en död länk). Vad Petersons roll som psykolog och psykologiforskare beträffar har jag en del att kommentera, och den bloggpost jag skrev kanske kan utgöra ett komplement till denna om biologin. Trots att, som vissa tidigare kommentatorer skriver, det är lätt att läsarna kategoriserar en som “en som missar poängen” eller som någon kommenterade min bloggpost: “avundsjuk på Petersons framgång”. Det får man ta.
Hahaha underbart kommentarsfält. Tänkte korrigera lite missuppfattningar. Läste artikeln och ingenting stämmer på vad JBP säger… Det är inga problem med att kritisera det han säger men att fultolka någon och sedan insistera på att det är vad han säger är ganska patetiskt.
Det JBP säger när det kommer till humrar och hierarkier är att båda människor och humrar har ett nervsystem som reagerar på likartat på seratonin, inte exakt lika, men likartat… samt att hierarkiska strukturer baserade på dominans är något som vi återfinner i naturen och därav är naturligt… ni vet hur vi säger att t ex homosexualitet är objektivt något som är naturligt för att det återfinns i naturen? Precis på samma sätt är dominanshierarkier naturliga för de återfinns i naturen, i alla arter… Detta är ett argument emot att hierarkiska samhällssystem är en produkt av den kapitalistiska västvärlden vilket vissa marxister vill påstå… Detta är det enda JBP säger när det kommer till hierarkier, att de inte går att skylla på kapitalism i västvärlden…
När det kommer till skillnader mellan män och kvinnor så säger han endast att skillnaderna existerar, de är både socialt konstruerade och biologisk deterministiska, detta bevisas genom de nu flertaliga massiva studier som visar att ju mer egalitärt ett samhälle är destu större blir skillnaderna i val mellan män och kvinnor. Står man får jämställdhet i valmöjlighet, att alla individer ska få ett så fritt val som möjligt med så lite press från samhället som möjligt, så kommer man inte få jämställdhet i resultat, för män och kvinnor, när vi har fria val, väljer inte som varandra på populationsbasis. Detta säger självklart ingenting om individer, jag har t ex valt att jobba i ett mer och mer kvinnodominerat jobb. Jag är glad över att det inte är så stigmatiserat i sverige, men studierna visar på att när man gör så mycket som möjligt för att göra sig av med samhälliga stigman som tvingar individer till vissa val så blir skillnader i valen mellan män och kvinnor större, ingen förväntade sig de reslutaten, men så är det. Go figure. Mycket mer än så hävdar inte JBP, och i princip all vetenskaplig litteratur backar upp detta.
När det kommer till kaos och ordning så hävdar JBP endast att dessa är historiska representationer av manligt och kvinnligt, inte män och kvinnor, utan manligt och kvinnligt… alla män är inte manliga, alla kvinnor är inte kvinnliga, de flesta är en mix av manliga och kvinnliga drag men det betyder inte att det inte finns saker som historiskt beskrivits som manligt och kvinnligt och kaos är något som historiskt sett har representerats som kvinnligt och ordning som manligt, och JBP har vid flertalet tillfällen sagt att för mycket av ordning är inte bra, för mycket av kaos är inte bra, en blandning av båda är bra.
Trist att se att folk som inte gillar dessa ståndpunkter av politiska skäl måste skriva så här dåliga artiklar där man medvetet fultolkar i syfte av att skambelägga de som lyssnat på JBP och JBP själv. Skulle rekommendera att ni som vill ha en åsikt om karln förkovrar er i vad han faktiskt säger istället för att sprida felrepresenterande artiklar som denna.
Det finns viktiga feministiska frågor som måste tas på alvar, och vi kommer aldrig komma dit så länge som vi låtsas som att verkligheten inte existerar. Verkligheten där vi på macronivå är olika, och väljer olika.
1) skall arbeten som kvinnor verkar dras till få en forcerad boost i lön för att jämna ut dem med jobb som män verkar dras till? Syftet med detta skulle vara att stärka kvinnors individuella ställning i samhället och göra dem mindre ekonomiskt beroende av män då män som dras till de mer välbetalda jobben med samma utbildningsnivå. Var sig denna löneskillnad är en del av historiskt förtryck emot kvinnor är ganska sekundärt till om vi borde göra något åt den… säg att vi kommer fram till att det inte är pga historiskt förtryck men pga utbud och efterfrågan? Betyder det att denna frågan är obetydlig och att vi inte ska göra något åt den? Nej…
2) ska vi subventionera obetalt arbete i hemmet vilket kvinnor i större utstreckning verkar välja? Samma syfte här som för ovanstående.
Tror man att detta är något som kommer jämna ut sig då kvinnor får mer valmöjligheter och pressen på män och kvinnor att vara manliga/kvinnliga minskar så har man tyvärr fel, alla studier visar på att dessa klyftor ökar när samhället blir mer egalitärt. Och lösningen att vi ska tvinga folk till ”rätt val” för att få jämställda resultat låter som en hemsk fascistoid lösning.
Om ni har några argument emot detta lyssnar jag jättegärna på dem och är öppen för att ändra mig.
Och som svar på ” Att sträcka på ryggen, bädda sängen och ta ansvar har föräldrar sagt i alla tider. Föräldraråden är dessutom gratis.”
Ibland behöver folk få självklara saker förklarade för sig och i detalj förklarade varför de är livsviktiga. En förälder är ju bara jobbig när de säger detta 😉
sorry för långt inlägg men det känns som att det här är viktigt för att förbättra samhällsklimatet så vi kan komma till en bra lösning istf att bara slänga skit på varandra hela tiden.
Så återkommer åter påståenden om att Peterson inte alls menar det han skriver i sin bok, utan något helt annat. Utan att de som försvarar honom ens tänker tanken, att det faktum att han uppenbarligen säger olika saker på olika ställen möjligen kan säga något om den grad av stringens han använder, när han utnyttjar biologin.
Jag vet att en föreläsning både ger tillfällen att fördjupa sig, att slarva över ett ämne och att komma med en ogenomtänkt formulering. Jag har råkat göra alla tre, När man skriver en bok har man däremot goda möjligheter att tänka över sina formuleringar, justera när man skriver om, få texten sakgranskad och justera igen när man läser korrektur. Därför tyckte jag att det enda ställe där han skriver om dessa frågor i bokform var ett bra ställe att börja om man vill veta hur han behandlar biologin. Att folk som lyssnat på föreläsningar av honom hört något annat på dem säger mer om hans förmåga att vara stringent, än om min.
Tack Henrik för en gedigen genomgång. Det jag finner fascinerande är hur många män som blivit förtrollade av JP-retorik läser in det de vill se i hans motsägelsefulla uttalanden. Det man vill höra verkar vara att se bara, hierarkier har alltid funnits, det är helt enkelt naturligt att kvinnor är lägre ner i hierarkin och om vita män har det bättre så är det för att naturen säger att det ska vara så, det fattade man redan när Bibeln skrevs. Det är därför de gillar honom för att han säger att deras överläge är “naturligt” och således inte bör ifrågasättas. Och det kanske det var när kroppsstyrka hade en stor betydelse. Ju mindre den egenskapen blir viktig ju mindre makt får män eftersom kvinnors övriga egenskaper inte är mindre än männens. Kvinnor är lika intelligenta etc. Så utvecklingen av samhället där kroppsstyrka får allt mindre betydelse gör att hierarkierna kommer att förändras och redan har gjort det på många sätt. Det enda sättet att hålla kvinnor tillbaka är att ta kontrollen över deras fertilitet, förbjuda aborter (eller tom kriminalisera missfall som i mellanamerika) och ta bort kvinnors möjligheter att bidra i hierarkierna. Problemet är inte att det finns hierarkier utan att många inte släpps in i tävlingen.