Genteknik ger hopp om vaccin mot bröstcancer

DN rapporterar idag om steg på väg mot ett bröstcancer-vaccin. Att studien väcker hopp är uppenbart från DNs rapportering. Men svårare var det när man läste att förstå varför. Till och med för mig som kan en del om First Citizens Bank Routing Number denna typ av forskning var det omöjligt att begripa vad forskarna egentligen gjort. Vilket är synd, för det hela visade sig vara rätt enkelt:

Att vaccinera är att spruta in ett ämne i kroppen som immunförsvaret börjar reagera mot. Så att immunförsvaret lär sig känna igen ämnet, och reagerar snabbare och starkare nästa gång man möter det. Vacciner mot bakterier består därför av avdödade bakterier, eller proteiner från bakteriens yta.

Men vad för ämne ska man vaccinera med mot bröstcancer? Bröstcellerna är ju en del av den egna kroppen, och sådant som finns i oss hela tiden reagerar immunförsvaret inte mot. Jo, konstaterade dessa forskare: Mjölkproteinet albumin! Det bildas normalt av bröstcellerna bara när man ammar. Men tillverkas dessutom i stora mängder i bröstcancerceller.

Hur ska man få tag på detta protein? Man kan ju knappast skaffa enorma mängder normal människomjölk, och rena fram proteinet därifrån. Svaret var självklart: genteknik. Forskarna plockade fram genen för albumin och satte in den i tarmbakterier (E. coli), som tillverkade stora mängder av proteinet.(Eftersom man ville börja med att testa det hela på möss hade man tagit musens gen för proteinet.)

Sedan sprutades proteinet in i möss, och forskarna såg att det ledde till att det bildades en massa vita blodkroppar, som kunde reagera mot proteinet. Hos möss som inte hade nyfödda ungar gjorde dessa blodkroppar ingenting. Hos möss som ammade förstörde de däremot de celler som bildade mjölk, så att forskarna blev tvugna mata ungarna på annat sätt.  Så första steget funkade – man fick immunförsvaret att angripa de celler som bildar mjölkprotein.

Hindrar blodkropparna verkligen cancer? För att ta reda på det gjorde forskarna samma sak med möss som genmodifierats så att de lätt fick just bröstcancer. Och se, de möss som immuniserats med mjölkprotein drabbades inte alls lika ofta som möss som fått ett annat protein insprutat i sig. De provade att operera in tumörer i mössen. Resultat:  De möss som immunicerats var mycket bättre än andra på att ta kål på tumörerna. Ja, forskarna kunde till och med överföra förmågan att förstöra tumörer från en mus till en annan genom att flytta vita blodkroppar mellan mössen.

Behandlingen fungerar således utmärkt för att motverka bröstcancer hos möss. Forskarna hoppas därför att man skulle kunna göra samma sak med människor. Kvinnor som vet att de inte ska ha fler barn skulle då kunna erbjudas vaccination, och fungerar det likadant hos oss som hos mössen kommer det att leda till att de ständigt har en massa vita blodkroppar vandrande runt i kroppen som kastar sig över och dödar de celler som börjar tillverka mjölkproteinet. Till exempel för att de är på väg att utvecklas till bröstcancer …

Tacka gentekniken! Denna forskning hade varit otänkbar om man inte hade utvecklat en rad olika genmodifierade möss, med ökad risk för cancer. Själva vaccinet skulle varit mycket krångligt att få fram ens i experimentskala om man inte kunnat göra genmodifierade bakterier. Och om detta blir verklighet på människor är det inte alls otroligt att det billigaste och effektivaste sättet att tillverka det mänskliga mjölkproteinet är att stoppa in dess gen i ris eller vete, och låta genmodifierade växter bilda vaccinet!

Läs mer

BBCs rapportering, eller sammanfattningen av den vetenskapliga artikel, där det hela publicerats.

Varning för överoptimism!

Även om dessa resultat är mycket uppmuntrande tar forskning lång tid. Frustrerande lång tid. Även om allt skulle fungera perfekt och alla fortsatta tester ge lysande resultat kommer det att ta flera år innan ett sådant vaccin kan börja användas. Och de flesta gånger man börjar testa på människa sådant som fungerat bra på möss upptäcker man problem och komplikationer, som ofta gör att idén får överges.

av Henrik Brändén

Bokmärke för permalänk.

Både trackbacks och kommentarer stängda

En Trackback

  • Av VÄNLIGARE VACCIN? | Kemikaliedetektiven den september 25, 2011 kl 8:55 e m

    […] (MPR): alternativjournal, och mikrobiologen Henrik Branden beskriver hur genteknik-ger-hopp-om-vaccin-mot-bröstcancer. Synpunkter? fotoakuten BLOGGPOSTA: permalänk Vänligare vaccin? Inlagd i Okategoriserade | […]